MiljöfrÄgorna och miljöarbetet har förÀndrats under de senaste Ären och det har blivit uppenbart att nÄgot mÄste göras för att begrÀnsa mÀnniskans miljöpÄverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hÄllbar utveckling och grunden för det internationella tÀnkandet om det ?uthÄlliga samhÀllet? lades och gav genomslagskraft Àven i Sverige. Sveriges Ekokommuner Àr en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hÄllbar utveckling och det uthÄlliga samhÀllet..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, anvÀnds i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lÀrandeprocess. Med hjÀlp av dels frÄgeformulÀr, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare Är frÄn tvÄ olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville ocksÄ se hur de individuella utvecklingsplanerna anvÀndes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att eleverna stÀller sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att Àven om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, sÄ tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling pÄ sÄ sÀtt att den ger dem en struktur i deras arbete..

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Kunden kan idag bestÀmma och skrÀddarsy sin produkt efter ett antal standardiserade variabler. I denna process som vi kallar konfigureringsprocessen kan det uppstÄ flera problem. Dessa problem Àr ofta anvÀndbarhetsproblem till exempel navigeringsfunktio-ner, tvetydig information med mera, uppstÄr oftast i systemets grÀnssnitt med kunden. Vi kom fram till följande problem: - InnehÄller konfigurationsprocessen problem som motsÀger vÀletablerade anvÀndbarhetsdefinitioner?- Hur och i vilken grad pÄverkar konfigureringsprocessens/grÀnssnittets utform-ning anvÀndbarheten för kunderna? Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella anvÀndbarhetsproblem pÄ e-handelssystem som tillhandahÄller tjÀnster för konfigurerbara produkter.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Dyskalkyli, eller specifik rĂ€knesvĂ„righet, Ă€r en specifik inlĂ€rningsstörning som innebĂ€rstora svĂ„righeter att handskas med siffror. Detta Ă€r en kvalitativ intervjustudie medförĂ€ldrar till ungdomar med dyskalkyli, dĂ€r frĂ„gor kring skolgĂ„ng, insatser och kĂ€nslorkring diagnosen samt relationen mellan förĂ€lder och ungdom berörs. Åtta förĂ€ldrar, allamödrar till ungdomar med dyskalkyli som Ă€r mellan 12 och 19 Ă„r intervjuades.Analysen som gjordes Ă€r en sĂ„ kallad tematisk analys. De Ă„tta teman som studienresulterade i Ă€r: FrĂ„n upptĂ€ckt till utredning, Hur pĂ„verkar diagnosen?, Livet utanförskolan, Skolans hantering av svĂ„righeter och dyskalkyli, FörĂ€ldrars insatser, Relationentill skolan, Vilka insatser önskas? och Hur dyskalkylin pĂ„verkar idag och framtiden.FörĂ€ldrar upplevde skolgĂ„ngen som en jobbig tid för bĂ„de dem och deras barn och imĂ„nga fall har kommunikationen mellan skola och hem brustit.

Vi befinner oss idag i ett upplevelsesamhÀlle dÀr upplevelser Àr det starkaste konkurrensmedlet. Samtidigt vÀxer debatten om hÄllbar utveckling och det krÀvs att vi mÀnniskor involverar oss i vardagen för att en hÄllbar utveckling av samhÀllet ska vara möjlig. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera huruvida och pÄ vilket sÀtt upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett verktyg för att skapa involvering i frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Jag vill genom min studie fÄ insikt i vilka aspekter av upplevelseproduktion som anvÀnds för att skapa involvering i frÄgor som rör hÄllbar utveckling och hur de som arbetar i den dagliga verksamheten med hÄllbar utveckling ser pÄ upplevelser och dess innebörd. För att undersöka detta vÀljer jag att göra en fallstudie dÀr Humanitetens Hus i Malmö stÄr i fokus.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, nĂ„got som politiker en gĂ„ng ville förĂ€ndra och dĂ€rmed genomförde grundskolereformen 1962. ÄmnesomrĂ„det behandlas i en lĂ€robok i samhĂ€llskunskap frĂ„n 1980-talet och Ă€r utgĂ„ngspunkt för denna studie. Syftet Ă€r att undersöka om mönstret frĂ„n utred-ningen som lĂ€roboken refererar till Ă€ven kan skönjas pĂ„ den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad förĂ€ldrars yrke pĂ„verk-ar deras ungdomar att vĂ€lja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger pĂ„ en surveyundersökning dĂ€r en enkĂ€t gĂ„tt ut till elever pĂ„ gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

Detta examensarbete behandlar lÀrares sÀtt att se pÄ och undervisa i etik, samt lÀrares pÄverkan pÄ barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lÀrarna i min undersökning ser som sin frÀmsta uppgift att stödja barnens utveckling, sÄ att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller vÀrderingsövningar. Informanterna anser att deras pÄverkan pÄ barnens utveckling Àr vÀldigt stor, nÄgot som styrks av litteraturgenomgÄngen..

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

Syftet med interventionsstudien Àr att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssÀtt för att utveckla elevers förmÄga att skriva med flyt. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/lÀshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolÄr 1 och 2. Under tio tillfÀllen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som Àr huvudpersonen i klassens lÀsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfÀllen mÀts skrivflytet genom att eleverna fÄr skriva en text till en bild.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser pÄ utevistelsens betydelse för barns lÀrande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lÀr sig genom att praktiskt tillÀmpa kunskaper i utevistelsen beskrivs ocksÄ.  Intervjuer av fyra pedagogers syn pÄ utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare talar om att de hanterar delgivning av information till barn om att de Ă€r föremĂ„l för en utredning hos socialtjĂ€nsten. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida socialsekreterarna sĂ€ger att de delger barnen information samt hur bristande information pĂ„verkar samtalet med barnet, och Ă€ven hur socialsekreterarna resonerar kring lagstiftning och etik i dessa frĂ„gor. Teoretiska utgĂ„ngspunkter var Harold Öv-reeides kommunikationsteoretiska perspektiv, etisk teori och lagstiftningen. Metoden var kva-litativ och djupintervjuer i form av tvĂ„ fokusgrupper genomfördes. Analysen gjordes med hjĂ€lp av meningskoncentrering dĂ€r centrala teman i den utskrivna intervjutexten eftersöktes.