Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö pÄ patientens villkor. En enkÀtundersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀl-le.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.

 Syftet med studien Àr att göra tydligt vilken kunskap förskollÀrare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute pÄ fÀltet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollÀrare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstÀckande enkÀtundersökning riktad till 400 förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare behöver en grundlÀggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstÄ och vidta alt. hÀnvisa till nödvÀndiga ÄtgÀrder. Det framgÄr Àven att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Denna studie inriktar sig pĂ„ att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€romedlen i filosofi pĂ„ gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hĂ„llbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofilĂ€roböcker granskats. FrĂ„n detta följer tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är lĂ€romedlens behandling av hĂ„llbar utvecklings dimensioner heltĂ€ckande? Vilka delar av hĂ„llbar utveckling behandlas av filosofilĂ€romedlen och vilka delar utelĂ€mnas?PĂ„verkar styrdokumentens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling innehĂ„llet i lĂ€roböckerna i enlighet med ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger pĂ„ Ă€mnes- och undervisningsinnehĂ„llet, snarare Ă€n pĂ„ undervisningsmetoder i utbildning för hĂ„llbar utveckling. Vidare innehĂ„ller studien ett tidsperspektiv som strĂ€cker sig frĂ„n 70-talet fram till Ă„r 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och lĂ€romedlens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling förĂ€ndras under den hĂ€r tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofilĂ€roböcker pĂ„ gymnasienivĂ„ gĂ„r att hitta relativt mycket innehĂ„ll som kan kopplas till nĂ„gon av hĂ„llbar utvecklings tre dimensioner.