HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) Àr ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi Àr termen för barn som har en nedsÀttning i förmÄgan att viljemÀssigt programmera motoriken vid talproduktion. Den hÀr studien syftar till att stÀrka den kliniska anvÀndningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata frÄn typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt dÀr sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och sprÄkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i Äldern 4:0?4:11 och 17 barn i Äldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Uppsatsen Àr en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlÀgga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svÄrigheter. I arbetet framgÄr hur svÄrigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vÄr studie Àr att dyspraxibegreppet Àr ett mÄngfacetterat begrepp med olika definitioner beroende pÄ i vilket land man befinner sig. Det Àr i hjÀrnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svÄrigheter i frÀmst tre specifika omrÄden nÀmligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsÀttet Àr ett ypperligt sÀtt att se pÄ individens svÄrigheter men Àven att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelsetrÀning, och ta reda pÄ eventuella effekter hos barnen. Vi beskriver rörelsens betydelse utifrÄn litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelsetrÀning kan ge. För att samla data till vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet av vÄr undersökning att koncentrationsförmÄgan, uthÄlligheten, kroppshÄllningen, social kompetens och inlÀrningen pÄverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter..

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

LĂ€rarlag under utveckling.

Det finns ett missnöje bland vÄrdpersonal angÄende de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudomrÄden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sex förskollÀrare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr:- Hur beskriver förskollÀrare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollÀrare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstÄ förskollÀrarnas egna erfarenheter och Äsikter i Àmnet.Resultatet visar att musik Àr en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen anvÀnder musik i sin lek och spontansÄngen Àr ett vanligt inslag som anvÀnds vid exempelvis blöjbyten och pÄklÀdning. Musiken kan anvÀndas för att göra trÄkiga stunder roliga, men ocksÄ som ett hjÀlpmedel att fÄnga barns intresse och koncentration för att lÀra sig nya saker.