Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare Är i den svenska skolan. FrÄgestÀllningarna som kommer besvaras i studien Àr, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka följder fÄr inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgÄr frÄn en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stÀngt frÄgeformulÀr. Den tar sin utgÄngspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgÄngspunkt i fenomenografin dÀr mÄlet Àr att kartlÀgga skilda uppfattningar om samma fenomen.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka tvÄ lÀsmetoders effekter pÄ tolv elever frÄn skolÄr 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk lÀsförmÄga, lÀsflyt, lÀsförstÄelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jÀmföra resultaten med en grupp elever som fÄtt traditionell specialundervisning under samma tid. Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mÀta lÀsflyt och lÀsförstÄelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svÄrigheter i lÀsflyt och korrekt lÀsning, fyra elever frÄn varje skolÄr, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i tvÄ lika stora grupper som trÀnade ordavkodning med tvÄ olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gÄnger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem lÀs- och skrivtest före och efter interventionen. Resultat: De bÄda interventionsgrupperna förbÀttrade sina resultat pÄ flera test mer Àn gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som trÀnat Rydaholmsmetoden fick bÀttre resultat i alla höglÀsningstest utom ett.

Studien syftar till att ta reda pÄ hur musiklÀrare ser pÄ motoriska problem, hur informerade de Àr om elevers svÄrigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstÄ i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter.Den forskningsmetod som anvÀnts i studien Àr den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lÀrare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lÀrarna fÄr reda pÄ motoriska problem och hur de hanterar dem.

BakgrundFörskolegÄrden erbjuder barnen motorisk trÀning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och stÀndigt förÀnderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptÀckarlustan hos sÄvÀl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptÀckare i barnens lek och det stÀlls krav pÄ de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ hur barnen, med tyngdpunkt pÄ motorisk utveckling, anvÀnder förskolans lekplatser. Syftet Àr vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemÄl, gÀllande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet bestÄr av tolv stycken femÄriga pojkar och flickor, pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse pÄ förskolegÄrden i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta Àr sysselsatta med nÄgonting som de sjÀlva valt att göra under uteleken.

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har nÀr det gÀller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i tvÄ huvudkategorier. Den ena uppfattningen Àr att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras sjÀlvkÀnsla och/eller koncentrationsförmÄga. Den andra uppfattningen Àr att lÀrarna kan anvÀnda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbÀttra elevernas skolprestationer.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken Àr av betydelse för individens utveckling och förmÄga till inlÀrning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid fÄr rÀtt sorts stöd och försöker genom olika förÀndringar att komma tillrÀtta med detta. Examensarbetet innehÄller resultat av praktikarbeten med tvÄ barn som tidigare av olika anledningar givit klasslÀrarna ?huvudbry?.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarens syn pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lÀrande och utveckling. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden anvÀnds för att ta del av förskollÀrares uppfattning gÀllande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser pÄ möjligheter och svÄrigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter Àr 10 förskollÀrare frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik anvÀnds av samtliga förskollÀrare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt pÄ barns lÀrande inom motorisk utveckling, hÀlsa, sociala relationer och lek.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmÀnna utveckling. Med intervjuer och observationer pÄ fyra förskolor i SkÄne lÀn har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmÀnna utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt anvÀnder musiken bÄde som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt sprÄk och motorik. En annan viktig anledning till att anvÀnda musik i förskolan, Àr att den skapar glÀdje och gemenskap i barngruppen.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar ta reda pÄ hur tvÄ olika skolor arbetar för att uppfylla det strÀvansmÄl om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta Àr nÄgot som ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat och nÀr vi Àr nyutexaminerade lÀrare vill vi kunna vara med och bÄde pÄverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och fÄ andra lÀrare pÄ skolan att förstÄ hur mycket man vinner nÀr eleverna fÄr röra pÄ sig..

AbstractThis work is about children?s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children?s joy of movement and how they work to promote children?s progress of motor activity.