Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och Koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Eutrofiering är ett stort internationellt problem. I Sverige finns de mest näringsrika vattendragen i uppodlade slättbygder i syd- och Mellansverige där lantbruket är en stark bidragande orsak till eutrofiering. Syftet med denna studie var att analysera om övre västra Svartån, som är belägen i sydöstra Sverige, har minskade Koncentrationer av fosfor och kväve efter en åtgärdsperiod av tio år. Under åtgärdsperioden har det bland annat slagits vass, muddrats, fiskats ut vitfisk och gett lantbrukare rådgivning angående lantbruksskötsel. Totalfosfor och totalkväve valdes ut att analyseras.

Enligt en erkänd hypotes, mutant selection window hypothesis, uppstår och upprätthålls antibiotikaresistens hos bakterier endast då antibiotikaKoncentrationerna ligger över minimum inhibitory concentration (MIC)-värdet för en känslig, omuterad population. Det här skulle innebära att de låga antibiotikaKoncentrationer man finner i miljön inte borde bidra till att upprätthålla resistens. Redan subinhibitoriska antibiotikaKoncentrationer har dock visat sig ha effekt på bakterier genom att t.ex. öka mutationsfrekvensen hos bakterier, selektera för resistenta mutanter och ge upphov till nya sådana. Syftet med den här studien var att undersöka om en selektion vid låga antibiotikaKoncentrationer sker också in vivo.

I Sverige och övriga världen ses en ökad resistensutveckling mot anthelmintika hos ett flertal parasiter. Spolmasken, Parascaris equorum, är en av hästens vanligaste parasiter. För diagnos av läkemedelsresistens hos hästens spolmask används idag FECRT-metoden (faecal egg count reduction test). Detta trots att metoden varken är utvecklad eller validerad för detta ändamål. Det finns dock ingen annan metod att tillgå.

Användning av prestationshöjande- eller prestationsåterställande läkemedel har ökat inom många av hästsportens tävlingsdiscipliner. För att motverka detta arbetar anti-doping-laboratorier ständigt med att förfina sina analysmetoder för påvisande av otillåtna substanser. En konsekvens av detta är att även tillåtna läkemedel kan spåras under mycket lång tid efter behandling vilket har lett till ett behov av rapporteringsnivåer för läkemedel som glukokortikoider. Detta för att irrelevanta Koncentrationer i plasma och urin med säkerhet kan bedömas ej ha effekt och därför ge ett negativt svar vid dopingkontroll. Ett projekt pågår just nu för att fastställa ett samband mellan plasma- och urinkoncentration med och effekt vilket kommer ligga till grund för ett fastställande av rapporteringsnivåer och adekvata karenstider. Studiens syfte är att, som en liten del i projektet, undersöka möjligheten att analysera proteinuttrycket av interleukin-10 i plasma hos häst samt att undersöka hur dexametason påverkar interleukin-10 över tid. Sex varmblodstravare deltog sammanlagt under 2 försök där olika Koncentrationer med dexametason alternativt placebo gavs intravenöst över 3 timmar.

Den antimikrobiella peptiden LL-37 finns uttryckt i alla kroppens slemhinnor och lagras i stora mängder i sekundära granula hos neutrofiler och monocyter. Förutom dess antimikrobiella effekt uppvisar LL-37 pro- alternativt anti-apoptotisk effekt på eukaryota celler beroende på celltyp. I denna studie visar vi för första gången den pro-apoptotiska effekten av LL-37 på den humana osteoblastcellinjen MG63. Vid stimulering med 4?M iakttogs en reduktion av cellantalet med 40% och en utbredd celldöd kunde fastställas genom Trypan Blue-infärgning.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-Koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Bakterien Brenneria salicis lever i xylemet hos bland annat arter av Salix. Under vissa omständigheter ger den upphov till en vissnesjuka, internationellt känd som Watermark Disease. Utbrott av denna har aldrig rapporterats från Sverige, men då forskning visat att bakterien ofta uppträder som endofyt och inte patogen uppstår frågan om själva bakterien ändå inte finns i Sverige utan att orsaka vissnesjuka. Samma forskning visar nämligen att yttre faktorer kan förmå bakterien att övergå från en endofytisk till en patogen livsstil. Under antagandet att klimat och markanvändning är sådana faktorer och vetskapen att de är i förändring blir det angeläget att undersöka B.

 Enligt tidigare undersökningar har vanadinföreningar visat sig ha insulinliknande effekter både in vitro och in vivo. Syftet med detta examensarbete var att prova ut en teknik för att testa effekten av vanadinföreningar på två olika celltyper: adherenta celler (AA-celler) och suspensionsceller (K562-celler). När insulinet binder till sin receptor på cellytan är det starten på en biologisk respons. Insulinreceptorn är ett tyrosinkinas som transporterar fosfatgrupper från ATP till tyrosin på sin egen peptidkedja. De aktiverade tyrosinkinasreceptorn kan aktivera ett antal signalmolekyler, bland annat proteinkinas B.

Förorenat grundvatten bedöms ofta med fokus på att specifika gränsvärden för föroreningsKoncentrationer ej skall överskridas. Höga Koncentrationer i grundvattnet behöver dock inte betyda att risken att kontaminera nedströms recipienter är stor. Detta eftersom höga föroreningsKoncentrationer kan återfinnas i zoner med låg permeabilitet vilket medför små grundvattenflöden och därmed en liten belastning på nedströms recipienter. Genom att genomföra kompletterande mätningar av masstransporten (massflödet) av en förorening kan dock en tydligare bild av föroreningssituationen fås.I detta arbete undersöktes hur massflöde skulle kunna användas som en bedömningsgrund för förorenat grundvatten och vilka mättekniker som finns för att kvantifiera massflödet.De tekniker som finns för att mäta massflöde kan delas upp i två grupper. Den ena gruppen omfattar tekniker där uppmätta punktdata av Koncentrationer och grundvattenflöden interpoleras längs en tvärsnittssektion av marken vinkelrätt mot grundvattenflödet.

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevärt aluminium, Al3+, inverkar på nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsågs att undersöka om koncentrationen av jonen ifråga är av betydelse. Hypotesen som testades var att trevärda aluminiumjoner verkar hämmande på nitratupptaget och att hämningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket användes veteplantor som togs i bruk på sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig åt med avseende på aluminiumjonskoncentrationen.

Detta arbete syftade till att validera en metod för analys av interleukin-1 receptor antagonist (IL-1 RA) i plasma från häst. Med en fungerande analysmetod finns möjligheten att använda IL-1 RA som biomarkör för antiinflammatoriska effekter av läkemedel exempelvis dexametason. En kommersiell ELISA framtagen för analys av IL-1 RA hos häst användes vid valideringen. Analysmetoden var tidigare endast validerad för analys av IL-1 RA i spädningsmedium från tillverkaren. Vid validering av metoden framställdes standardkurvor i spädningsmedium från tillverkaren (reagent diluent=RD) samt i olika biologiska medier från häst. Beräkning av standardkurvorna utfördes med hjälp av linjär regression och innefattade intervallet 0,313 ? 20 ng/mL.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Denna studie behandlar upptaget av de hälsovådliga metallerna bly, kadmium, tallium, torium och uran i några viktiga grödor som vete, råg, potatis och sallat som används för humankonsumtion. Syftet var att studera faktorer och mekanismer som kan påverka grödornas upptag av dessa metaller. Målsättningen var även att utröna hur stor påverkan dessa faktorer har på grödornas upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U.En litteraturstudie visade att de domesticerade grödorna vete, potatis, råg och sallat tar upp Pb, Cd, Tl, Th och U. Upptaget är störst hos sallat och potatis, förhöjda Koncentrationer i åkermarken medför därför en ökad risk för att hälsovådliga Koncentrationer återfinns i grödan. En ökad metallkoncentration av dessa grundämnen i marklösning och odlingssubstrat ger oftast högre metallKoncentrationer i aktuell gröda.

Hur hundars beteende påverkas av kastration är till stor del oklart men antalet kastrerade hundar ökar i Sverige och en vanlig anledning till kastration är beteendeproblem som ägaren hoppas ska minska hos hunden. Att undersöka om Koncentrationer av hormoner med beteendekoppling förändras efter kastration och om detta korrelerar till förändringar i beteende skulle kunna bidra till mer kunskap om hur hundar påverkas av kastration. I det här examensarbetet studerades sju tikar och tre hanhundar före och upp till fyra veckor efter kastration genom att analysera urinprov avseende Koncentrationer av hormonerna kortisol och serotonin samt genom beteendeenkäter till hundarnas ägare. Kortisol är ett viktigt stresshormon och serotoninsystemet är i hög utsträckning inblandat i det psykiska välbefinnandet. Dessutom analyserades kreatinin som används som en markör på hur koncentrerad urinen i provet är. I arbetet redovisas därför kvoterna mellan hormon- och kreatininKoncentrationer. Tikarna hade signifikant lägre kortisolnivåer efter kastrationen än före.