Sök:

Sökresultat:

35 Uppsatser om Kompression - Sida 2 av 3

Hypotermi och effektiviteten hos olika värmemetoder : - en fördjupad litteraturstudie

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd Kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Kompressionsbehandling - att få patienten motiverad

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med Kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till Kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om Kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och Kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad.

Att använda en elektronisk medicindosett med påminnelsefunktion. Upplevelser utifrån patient- och närståendeperspektiv

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd Kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Röntgensjuksköterskans roll vid mammografiundersökning: metoder för en optimal undersökning avseende patientkontakt och komprimering : En litteraturstudie

Inledning: Mammografiscreening är den metod som används vid undersökning av kvinnor för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Detta möjliggör tidig behandling och minskar mortaliteten hos kvinnor. Trots detta avstår en del kvinnor att delta då de upplever mammografiundersökningen och komprimeringen som obehaglig och smärtsam. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning vad gäller Kompression, bildkvalité samt nöjd och trygg patient. Metod: Studien har utförts som en integrativ litteraturöversikt och utifrån syftet formulerades frågeställningar.

Styrketräning och dess effekter hos kvinnor med armlymfödem som komplikation till bröstcancer: En litteraturöversikt

Armlymfödem är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som har genomgått bröstcancerbehandling och är ett kroniskt tillstånd som kan påverka rörlighet och funktion i armen. Smärta och tyngdkänsla i armen är vanliga symtom. Den fysioterapeutiska behandlingen vid armlymfödem innefattar Kompression, lymfmassage och rörelseövningar. Försiktighet vad gäller tung och repetitiv belastning av den drabbade armen brukar rekommenderas. Syftet med studien var att sammanställa befintligt dokumenterad kunskap vad gäller styrketräning och dess effekter för kvinnor med armlymfödem efter bröstcancer.

Analys av inkörd motor

Det här examensarbetet går ut på att utreda vilken påverkan oljeval och inkörningsmetod har på tätning mellan kolvring och cylindervägg i en fyrtaktsmotor. Arbetet har utförts på en motorcykel av märket Honda och modellen heter CBR 954 RR årsmodell 2003. Det diskuteras dagligen i tidningar, på internet och i garage runt om i världen om vilken typ av inkörning som är effektivast för att få en motor att gå bra och hålla länge. Vissa bil- och mctillverkare har helt tagit bort sina inkörningsrekommendationer medan andra fortfarande har kvar rekommendationen att man ska köra lugnt och på låga varvtal under ett visst antal mil. Eftersom att inkörningen påverkar väldigt många parametrar så finns inte möjlighet att testa hur olika oljeval och inkörningsmetoder påverkar alla dessa parametrar.

Prehospital omvårdnad vid risk för crush syndrom

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd Kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidbenägna patienter med substansberoende : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd Kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Degradering av grate-plattor i ett Grate-Kiln system

Det här examensarbetet går ut på att utreda vilken påverkan oljeval och inkörningsmetod har på tätning mellan kolvring och cylindervägg i en fyrtaktsmotor. Arbetet har utförts på en motorcykel av märket Honda och modellen heter CBR 954 RR årsmodell 2003. Det diskuteras dagligen i tidningar, på internet och i garage runt om i världen om vilken typ av inkörning som är effektivast för att få en motor att gå bra och hålla länge. Vissa bil- och mctillverkare har helt tagit bort sina inkörningsrekommendationer medan andra fortfarande har kvar rekommendationen att man ska köra lugnt och på låga varvtal under ett visst antal mil. Eftersom att inkörningen påverkar väldigt många parametrar så finns inte möjlighet att testa hur olika oljeval och inkörningsmetoder påverkar alla dessa parametrar.

Kompressionsdokumentation och kompressionens inverkan på patientstråldos vid ländryggsröntgen

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys.

En granskning av den senaste tekniken för HDTV-produktion

Denna rapport ar en granskning av teknik for HDTV-produktion da det kan vara svart for olika TVproduktionsbolag att veta vad for teknisk utrustning som bast lampar sig for produktionsbolagets satt att arbeta och for de produktioner som bolaget gor. Framst presenteras olika kamerasystem for HDproduktion och den typ av Kompression som sker i de manga format som de olika kamerorna anvander. Forutom kamerasystem tar rapporten aven upp olika arbetsfloden for nagra typer av system och de framsta mjukvarorna for redigering av HD-material. Olika metoder for lagring och backup presenteras och sist i rapporten fors en diskussion om bland annat for och nackdelar med den teknik som finns tillganglig idag.Nar ett produktionsbolag ska investera pengar i en fornyelse av sin tekniska plattform ar det viktigt att fundera over vilken funktionaliet man ar ute efter, vilka krav pa kvalite man har och hur den nya tekniken paverkar arbetsflodet. En stor fraga som produktionsbolagen stalls infor idag ar om de ska gora inspelningen pa bandmedia eller om de ska ga over till bandlosa och filbaserade teknologier dar inspelning sker direkt till filer pa minneskort, harddiskar eller optisk media.En slutsats ar att filbaserade medier ar har for att stanna.

Mekaniskt tryck och töjning vid behandling av triggerpunkter: En litteraturöversikt

Triggerpunkter beskrivs ofta som ömma knölar i muskulaturen som kan producera smärta spontant (aktiva) eller vid provokation (latenta). Besvär från triggerpunkter är vanligare än många tror och således något som ofta förbises. Det finns många sätt för fysioterapeuter att behandla triggerpunkter. Två av de vanligaste ibland svenska fysioterapeuter är mekaniskt tryck och töjning. Tidigare examensarbeten har begränsat sig till behandling av triggerpunkter kring columna trots att de förekommer i extremiteter.

Kompressionskläder förbättrar prestationen vid högintensivt arbete

Introduktion: Trots att Kompressionskläder (KK) används brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vältränade idrottare. Det är relativt lite forskning gjord på hur användandet av KK påverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida användandet av KK har en positiv inverkan på högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har använts och 6 vältränade (27 ± 5 år, längd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml ? kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning på löpband.

Behandlingsmetoder vid iliotibialt friktionssyndrom: En litteraturstudie

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en Kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Kontinuitet för patienter med svårläkta bensår : En studie av ett förbättringsarbete på en distriktssköterskemottagning

Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen ska goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen främjas samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Studier har visat att patienter får träffa många olika vårdare. Kontinuitet är en viktig förutsättning för att sår ska läka så snabbt som möjligt. Det finns tydliga riktlinjer för hur svårläkta sår ska skötas men studier har visat att följsamheten till dessa många gånger är dålig. Patienter får också ofta olika information från olika vårdpersonal och det skapar förvirring.Studien belyser de erfarenheter som patienter och medarbetare har av processen att skapa en ökad kontinuitet; i betydelsen kontinuerlig relation, information och behandling för patienter med svårläkta bensår på en distriktssköterskemottagning.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->