Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera Komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem.

Denna studie utforskar hur en informationsgrafik om ett framtida globalt hot mot folkhälsan, antibiotikaresistens, kan utvecklas och utformas med ett perspektiv mot individens ansvar istället för den mer vanligt förekommande nyhetsvinklingen mot myndigheters ansvar. Detta inom ett statiskt format för publicering i svenska dagspressen.  Uppdragsgivare för grafiken var TT Nyhetsbyrån. Arbetet utgick från tidigare publicerad grafik angående antibiotikaresistens från nyhetsbyrån. För att finna förbättringsmöjligheter genomfördes en formalanalys på materialet.

Syftet med denna studie är att i tre läromedel analysera hur genus och etnicitet konstrueras och framställs med hjälp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre läseböcker skapade för årskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien är Vi läser. Andra boken, Läs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och läs! Mer om Moa och Mille B.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och värden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebär att de måste köpas in och planteras varje år och sedan slängas efter varje säsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sätt att pryda en stad, men varför används de då i så stor utsträckning? Kan perenner som överlever från år till år ersätta annuellplanteringarna utan att göra avkall på estetiken? Vilken växtgrupp är dyrare att köpa och sköta? Dessa frågor besvaras i detta arbete. För att kunna göra uträkningar av inköpskostnader gjordes två utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa två förslag är lika stora och båda innehåller vårflor för att vara jämförbara.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur Kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om Kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Syftet med rapporten är att undersöka hur skapandet av Kompositionen ?Forget-me-not?, ett nytt kammarmusikaliskt stycke för duosättningen sång och cello arbetades fram och interpreterades. Detta skedde genom en explorativ metod och samarbete mellan mig som textförfattare/sångerska, en cellist och en kompositör som skrev materialet direkt för duon. Det kammarmusikaliska arbetet hade särskild uppmärksamhet på aspekter som intonation, vibrato, interpretation och scenisk gestaltning. Det finns flera titlar för duosättningen, trots detta, verkar det inte finnas någon forskning om kammarmusik för en sådan duo.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender.

Föreliggande uppsats har som syfte att ta reda på vilken syn elgitarrlärare på estetiska gymnasieprogram har kring förmedling av sound och utrustning och vilka metoder de tillämpar för att lyfta fram dessa moment i sin undervisning. Sound kan definieras på många sätt, men i detta arbete har det en innebörd av vilka klanger som olika instrument, förstärkare och diverse hjälpmedel kan producera. Målet är att ge nuvarande och blivande instrumentpedagoger en inblick i hur elgitarrlärare arbetar med dessa moment i undervisningen idag. Förhoppningen är även att studien ska kunna ge inspiration till att utveckla metoder och finna redskap som hjälper elever att skapa ett eget sound. Datamaterialet består av intervjuer med fem elgitarrlärare samt observationer av tre av dessa lärares gitarrlektioner.