Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjälp för olika sceners känslolägen i en musikdramatisk komposition. Med fokus på hjälpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess från libretto till den färdiga föreställningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planläggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gång..." framfördes fem gånger under tiden 7?9 februari, 2013.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse..

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Denna uppsats är en studie av solokadensens väsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gå tillväga för att själv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), något som inte är praxis idag. Med hjälp av en tillbakablick på solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fått inspiration till min egen konstnärliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, modus och genre..

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

The purpose of the study was to investigate, using data from the sacerdotal culture, t h espouses of five priests. The main questions were: How does the priestly calling affect thespouse? Do the spouses involve themselves with voluntary work? Do the spouses feel thecongregation have expectations? Do the female and male answers differ?The sacerdotal culture has consisted of several elements. The main element is the priest?scalling for his work.

Analys och undersökning av Johannes Ockeghems kompositionsteknik med bland annat egen komposition som verktyg. Analysen riktar in sig på tonspråk, temabehandling och kompositionsformer i Ockeghems komponerade mässor. Analysen har utförts parallellt med den egna kompositionen som i denna uppsats innefattar ett antal mensuralkanon där stämmorna sjunger i olika tempi. Uppsatsen innefattar även ett ?Övnings-kyrie?, en Kyriesats, en halv Gloriasats och en Sanctussats där alla mässpartier hämtar sitt tema ur den gregorianska mässan ?Orbis Factor?.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan.Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet.Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare..

Syftet med arbetet var att vid realiserandet av ett nyskrivet verk för sologitarr, kunna beskriva vilka förändringar som gjorts i förhållande till manuskriptet och vad som motiverat förändringen.I samarbete med kompositören Jörgen Häll har ett verk för sologitarr skapats. Processen inleddes med att jag tagit fram material till Jörgen i syfte att inspirera till komponerandet, utan att uppmuntra till att komponera idiomatiskt. Så snart Jörgen hade komponerat någonting gick vi igenom det tillsammans och jag spelade in det. Den konstnärliga processen började med att Jörgen komponerade ett antal korta utkast med olika karaktär för att få en uppfattning om hur instrumentet svarar till musiken då jag spelar den. Efter det komponerade han det slutgiltiga gitarrverket.Realiserandet av musiken visade sig till stor del handla om att hitta rätt fingersättning utifrån önskad interpretation av verket, snarare än ren omkomponering/tonförändring.Resultatet av arbetet blev musik av Jörgen Häll för gitarr, där jag i uppsatsen presenterat och motiverat de fingersättningar och förändringar vi kommit överens om, samt inspelningar av allt komponerat material..

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Studien syftar till att undersöka ifall det är en bra undervisningsmetod då man viker 8 veckor av terminen till att komponera och spela in en låt på lektionstid. Studien skall även undersöka den didaktiska aspekten av metoden. Studiens syfte är även att belysa vikten av att koppla teori till det praktiskt utövande av sin kunskap. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex av de gitarrelever jag undervisade med denna learn by doing metod. Intervjuerna är gjorda utifrån semistruktuerade frågor.

Fem låtar från Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda på vad det är som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom läsning av bookleten till skivan, informationssökning på internet, genom att titta på videodagbok från inspelning av skivan och genom att lyssna på låtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och låtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har använts till att återskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna låtar baserat på analyserna.