Sök:

Sökresultat:

879 Uppsatser om Komplicerat lärande - Sida 54 av 59

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Teknik och Genus

Teknik Àr ett Àmne som vid mÄnga skolor först dyker upp under grundskolans senare Är under sitt rÀtta namn. Vi tror att mÄnga ungdomar som kommer i kontakt med teknikÀmnet uppfattar det som svÄrt eller konstigt. Detta beror kanske pÄ att undervisningen sker pÄ en alltför abstrakt nivÄ. De yngre eleverna dÀremot, har ibland ingen aning om vad teknik Àr eller Àr medvetna om att de kommit i kontakt med Àmnet i skolan. En fundering som vÄr undersökning grundar sig pÄ, Àr frÄgan om hur elever ser pÄ teknik.

Att leva med ADHD : En kvalitativ studie

Det finns idag en mÀngd olika former utav sparande, frÄn att förvara pengarna i madrassen till att anvÀnda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. NÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tre Ärtionden Àr att spara i fonder, och stÄr idag för nÀstan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget Àr aktiefonder och bestÄr, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet vÀxte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

OdlingsgrÀnsen: Möjligheter och hinder för tillgÄng till mark

MalmfÀlten stÄr inför en stor förvandling, samhÀllsomvandling som kommer att ske under lÄng tid. Mycket planering och eftertanke krÀvs för denna pÄgÄende process. Flera aktörer, myndigheter och mÀnniskor Àr inblandade. Anledningen till att det blir en samhÀllsomvandling Àr för att LKAB:s verksamhet har börjat nÀrma sig det nuvarande samhÀllet. För att LKAB ska kunna fortsÀtta sin gruvdrift sÄ mÄste detaljplanen i berörda omrÄden Àndras till industriomrÄde.

OdlingsgrÀnsen: Möjligheter och hinder för tillgÄng till mark

MalmfÀlten stÄr inför en stor förvandling, samhÀllsomvandling som kommer att ske under lÄng tid. Mycket planering och eftertanke krÀvs för denna pÄgÄende process. Flera aktörer, myndigheter och mÀnniskor Àr inblandade. Anledningen till att det blir en samhÀllsomvandling Àr för att LKAB:s verksamhet har börjat nÀrma sig det nuvarande samhÀllet. För att LKAB ska kunna fortsÀtta sin gruvdrift sÄ mÄste detaljplanen i berörda omrÄden Àndras till industriomrÄde.

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Röders prognoser, gÄr de verkligen att lita pÄ?

I kvÀllstidningen Aftonbladet har det under flera Är publicerats artiklar med lÄngtidsprognoser för sommaren. För prognoserna stÄr en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat pÄ meteorologiska institutionen vid Freie UniversitÀt i Berlin. Röders metod att stÀlla lÄngtidsprognoser Àr hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vÀdret under vÄren och jÀmför med statistik frÄn tidigare Är. Han gör dessutom en rad pÄstÄenden om aprilvÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret, framförallt juli mÄnad.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur pass bra Röders lÄng- tidsprognoser Àr med det verkliga utfallet och utifall hans pÄstÄenden om april- vÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret stÀmmer.

Den utopiska samhÀllsvisionens utveckling, frÄn anarki till totalitÀr regim : Litteratur i urval om utopiernas metamorfos, frÄn utopi till dystopi

AbstractUtopin betecknar det ideala landet dÀr rÀttvisa rÄder. Det klasslösa samhÀllet Àr uppbyggt pÄ sjÀlvhushÄllning och maximen bygger pÄ frihet, jÀmlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                      1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett Àmnesöverskridande uttryck samt skapade en litterÀr genre. More tÀnkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhÀllskritiskt med tonvikt pÄ hur ett samhÀlle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bÀttre samhÀlle.Ofta framstÀlls de litterÀra utopierna som elyseiska idealstater dÀr ekonomin inte Àr en styrande drivkraft och rÀttvisa mellan invÄnarna Àr viktig. HÀr lyser dystopins totalitÀra regimer med sin frÄnvaro dÄ samhÀllsvisionerna Àr komponerade enligt humanismens anda.

Psykologisk trygghet p? hybrida arbetsplatser inom techbranschen

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

IAS 19 : en studie om redovisningen av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förÀndringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sÀtt att redovisa förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. IAS 19 stÀller krav pÄ en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvÀrdeberÀkning av pensionsförpliktelsen utifrÄn aktuariella antaganden faststÀllda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlÀtta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner ses av mÄnga som komplicerat varför vi sÄg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. VÄr problemformulering blev dÀrför:Hur redovisar företag sina förmÄnsbestÀmda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vÄr studie Àr att nÀrmare granska de aktuariella antaganden som företagen faststÀller samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

GarantlÀrans förenlighet med Barnkonventionen

Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.

KonkurrenspÄverkande faktorer vid upphandling.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Det gröna kulturarvet : grönstruktur inom riksintresse för kulturmiljövÄrden i Stockholms stad

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Automatiserad test av programbibliotek för processtyrning

PÄ ABB i UmeÄ programmeras styrsystem till bland annat tillverkningsindustrin och gruvbranschen. Varje styrsystem Àr unikt men vissa delar förekommer ofta, sÄ för att inte programmerarna ska behöva skriva samma kod varje gÄng har det skapats funktionsblock av de kodbitarna. Funktionsblocken Àr samlade i olika funktionsblocksbibliotek. Biblioteken uppdateras med jÀmna mellanrum och alla funktionsblock behöver dÄ testas sÄ att inte Àndringarna har pÄverkat de gamla funktionerna. Denna testning, som nu görs manuellt, tar mycket tid och Àr lÄngt i frÄn pÄlitlig.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->