Sök:

Sökresultat:

1071 Uppsatser om Komplext produktionsflöde - Sida 49 av 72

Kuratorns funktion : En studie om skolkuratorns arbete med elever som har ADHD eller Aspergers syndrom

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

Inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa : En studie om lÀrarattityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsÀttning

Inkludering Ă€r starkt sammankopplat med mĂ„let om en likvĂ€rdig utbildning. ÄndĂ„ Ă€r inkludering inte helt sjĂ€lvklart i dagens skola och ses heller inte sĂ€llan som problematiskt att organisera för den enskilde lĂ€raren.Syftet med denna studie Ă€r att frĂ„n utsagor av lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsĂ€ttning samt se hur dessa pĂ„verkar planeringen av undervisningen. Studien Ă€r en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat Ă„tta lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i sĂ€rskolan.Resultatet frĂ„n intervjuerna visar att inkludering Ă€r ett komplext och svĂ„rtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig Ă„t och Ă€r beroende av flera faktorer.

SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

Faktorer som pÄverkar elevers lÀrande - En studie om elevers uppfattningar

SammanfattningLÀrande Àr ett komplext begrepp som pÄverkas av mÄnga faktorer. I boken ?Visible Learning?presenterades en sammanstÀllning av 50 000 forskningsartiklar med fokus pÄ faktorer som harpositiv och negativ verkan pÄ elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade pÄ elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vÄrt kulturella och samhÀlleliga arv pÄverkar sÀttet som vi organiserarundervisningen pÄ, vilket försvÄrar direkt applicering av Hatties (2009) resultat pÄ svenskaskolor.

PÄ vÀg mot en hÄllbar utveckling? : En beskrivning av vad företag vÀljer att lyfta fram i rapporteringen av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande

En hÄllbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s vÀrldskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Begreppet innefattar hÀnsynstagande till ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, nÄgot som företag kan presentera genom hÄllbarhetsredovisning. Definitionen Àr ett bra exempel pÄ hur komplext begreppet Àr och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén sjÀlva kan bestÀmma hur de ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva och analysera vilka faktorer företag pÄ Stockholmsbörsen vÀljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömÀssiga och sociala ansvarstagande, och om det gÄr att urskilja nÄgot mönster i valet av faktorer beroende pÄ företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hÄllbarhetsarbete i sÄvÀl hÄllbarhets- och Ärsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, pÄ Stockholmsbörsen.

Distriktssköterskors erfarenheter av hur barn som nÀrstÄende uppmÀrksammas i vÄrden

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Beslut om adoption av ekonomistyrningsinnovationer -Hur utvÀrderas det balanserade styrkortets egenskaper?

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det Àr som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det Àr som pÄverkar organisationers adoptionsbenÀgenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka egenskaper hos innovationen som Àr avgörande för beslut om adoption. Med ovanstÄende redogörelse som bakgrund Àmnar denna uppsats att svara pÄ följande problemformulering;- HurutvÀrderas ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om vad som driver förÀndring i organisationers ekonomistyrning. Med fokus pÄ ekonomistyrningsmodellers egenskaper Àmnar författarna att öka förstÄelsen för förÀndringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller.

Innebörden av ett upplevt förbÀttrat munhÀlsobeteende sett utifrÄn ett patientperspektiv - En fenomenologisk deskriptiv intervjustudie

För individer med parodontal sjukdom Àr egenvÄrden betydelsefull för en bÀttre prognos. Förebyggande ÄtgÀrder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att frÀmja tandhÀlsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn pÄ sin förbÀttrade egenvÄrd kan vara vÀrdefull för att bÀttre förstÄ vad som behöver hÀnda för att det ska ske en förflyttning mot en bÀttre hÀlsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbÀttrat munhÀlsorelaterat beteende sett utifrÄn ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Samverkan eller konflikt?

En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Utveckling av konkurrenskraftiga köpcentrum

Utveckling av ett köpcentrum Àr ett komplext system som involverar mÄnga aktörer sÄsom kommunen, fastighetsÀgaren, investerare, lÄngivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis Àven slutkonsumenten sÄ att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms lÀn dÀr konkurrensen, kundernas krav och e-handeln stÀndigt ökar. Detta kommer i sin tur sÀtta press pÄ ledningen för att faststÀlla nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rÄdgivning tagits och dÀrmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget Àr det vÀsentligaste.UtgÄngpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behÄller sin kommersiella kvalitet och dÀrmed möta den framtida konkurrensen bÀttre. En JÀmförelseanalys av tvÄ valda objekt i Stockholms lÀn har fullgjorts för att belysa nÀrmare framgÄngsrika nyckelfaktorer sÄsom lÀge, tillgÀnglighet och koncept.

Webbapplikation för att hÀmta/visavÄrdinformation frÄn olika vÄrdsystem

Ett vÄrdsystem inom IT Àr ett mycket stort och komplext system som innehÄllermoduler med olika funktioner som behandlar vÄrddata för t.ex. journalföring,lÀkemedelshantering, remisser, ekonomisystem, planeringsstöd för olikaverksamhetsgrenar. Journalsystemet Àr en av de viktigaste komponenterna förlandstinget inom vÄrdsystemet, och information i patientjournalen ger ettgrundlÀggande underlag för bra vÄrd. Det finns sex olika större journalsystem iSverige och Sveriges landsting har idag möjligheten att fritt vÀlja vilketjournalsystem de vill anvÀnda för att bedriva sin dagliga verksamhet.Cambio Healthcare Systems Àr ett e-hÀlsoföretag som levererar bland annatvÄrdsystemet Cambio COSMIC. Eftersom olika vÄrdsystem Àr helt oberoende avvarandra uppstÄr problem nÀr vÄrdinformation ska hanteras mellan olikavÄrdsystem.

Kulturtolkar i ett arbetsmarknadsprojekt - en kvalitativ studie om etableringsmöjlighetet

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste Ären och Àr större jÀmfört medarbetslösheten hos inrikes födda, lÀget för utrikesfödda kvinnor Àr sÀrskilt svÄrt. Att förstÄ vad somkrÀvs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler mÀnniskor Àr komplext. En liten del kan dock varaatt förstÄ hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har dÀrför varit att gÄ nÀrmare in pÄ ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch frÄga hur deltagare ser pÄ tiden efter projektet, hur de ser pÄ sin fortsatta etablering pÄarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar dÄ projektet har som mÄl attunderlÀtta kontakten mellan skolan och nyanlÀnda familjer som har barn i skolan.Den hÀr studien har en induktiv ansats eftersom att omrÄdet Àr relativt outforskat och det var svÄrtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Är etik ett mĂ„ste? - ? En studie för att undersöka vad Ă€r etik för ICA Sverige

Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:HervĂ© Corvellec, Filippa SĂ€weTitel: Är etik ett mĂ„ste? ? En studie för att undersöka vad etik innebĂ€r för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med etik inom hĂ„llbarhetsarbete Ă€r en viktig aspekt att ta hĂ€nsyn till, fast arbetet Ă€r kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idĂ©erna bakom hĂ„llbarhetstĂ€nkande pĂ„ ett sĂ€rskilt demonstrativt och entusiastiskt sĂ€tt. Företag som inte agerar pĂ„ detta sĂ€tt, inte har hĂ„llbarhetstĂ€nkande som affĂ€rsidĂ©, har dĂ€remot en annan ambitionsnivĂ„ med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke pĂ„ etiska aspekter? Vad Ă€r ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tĂ€nkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sĂ€tt att agera inom sitt inköp.

Nya plan- och bygglagen : Reviderade bestÀmmelser om bygglov och bygglovsprövningen - sÀrskilt om mindre avvikelser frÄn detaljplan

BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Strategier och möjligheter : en studie av nÄgra gymnasieelevers tankar om framtiden.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->