Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Syftet med studien är att undersöka vilka kvaliteter föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebär att vi utgår från att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhällsaktörer gör dem till. De bär inte på några inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).  För att besvara frågeställningen hur föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person.

Syftet med denna studie har varit att belysa behovet av ett utvecklat och förbättrat språk gällande utemiljöer i staden. Genom att använda ett utvecklat språk skulle det vara enklare för landskapsarkitekter att stärka rollen för utemiljöer i stadsplaneringssammanhang. Genom att fokusera på en typ av platskaraktär, det restorativa andrummet, hoppas jag nå närmre i att förstå den komplexitet och vikt av ett förbättrat språkbruk, och kanske även uppmuntra till att andra tar aktivt del i utvecklingen av språket beträffande utemiljöer.Genom litteraturläsning, platsbesök i olika städer och jämförelser mellan dessa platser, kommer jag förhoppningsvis att se bra och dåliga egenskaper som jag kan lära av och använda i det restorativa andrummet. Genom att definiera det restorativa andrummet ger jag mig själv rätten att namnge det. Som en avslutande del på arbetet kommer jag att göra en planskiss på ett restorativt andrum i Stockholm city.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

Linjäriseringar av olinjära system är mycket relevanta eftersom det finns en i förhållandevis enkel och omfattande matematisk teori kring linjära system, till skillnad från allmänna olinjära system.För vissa olinjära system är det svårt eller inte ens möjligt att genomföra en analytisk linjärisering.Orsakerna till detta kan vara hög komplexitet av systemet eller avsaknaden av ett analytiskt uttryck.Numerisk analys kan vara en lösning på detta problem.I detta examensarbete används framåtdifferens och centraldifferens för att genomföra de derivata-approximationersom behövs för att genomföra en numerisk linjärisering av ett olinjärt system.Rapporten behandlar även vad som sker då det är dålig upplösning på den indata som används när man genomför enlinjärisering, vad som händer med heltal och binära signaler om de ingår i ett system som linjäriseras ocheffekten av att ha olika samplingstider för olika delmoduler i ett system som linjäriseras.Slutligen undersöks numerisk bilinjärisering av ett system på bilinjär form och en jämförelse mellan analytisk linjärisering och bilinjärisering görs..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala..

Med tecknandet och teckningen som huvudsaklig metod och uttryck har begreppsom närvaro och frånvaro, intensitet, koncentration och lyhördhet blivit de mestrelevanta i beskrivandet av mitt arbete. Likaså är det precisa utförandet mitt sätt attformulera mig rent visuellt, där varje avvägning och val är betydelsebärande för både utformningen och för uppfattandet av det som slutligt verk. Utifrån min dragning till det abstrakta som finns i, eller väcks av, en tanke eller ett fenomen är tecknandet ett sätt att närma mig och skapa en egen version och relation till verklighetens komplexitet. Ett närmande som innebär ett fysiskt möte men också ett intuitivt och intellektuellt grundat processarbete. Långsamheten som mitt tecknande bygger på och den materialitet och upprepningsmöjlighet som inbegrips är också viktigt.

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor kan gå tillväga när de bedömer behov av och utför postoperativ smärtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smärtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smärtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smärtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smärtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinärtarbetssätt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smärtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smärtbehandling bör ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

Denna uppsats behandlar frågan om lärarens förhållande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lärare i år 3 och 4 har denna fråga försökt besvaras. Resultatet visar att lärarna har ett visst matematikdidaktiskt tänkande även om detta inte är något direkt medvetet utan snarare ett förhållningssätt gentemot de olika begreppen lärarkompetens, didaktik och ämnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehåll. Lärarna förhåller sig till matematikdidaktiken genom att de ställer sig de så viktiga didaktiska frågorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta är en matematikdidaktisk handling i sig.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi förskolans framväxt med betoning påinomhusmiljön. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning förklararvi hur rum och material, tid och rutiner, påverkar barns aktiviteter.SYFTE: Vårt syfte är att studera hur barn och pedagoger agerar i förskolansmiljö, samt hur pedagoger talar om detta.METOD: Undersökningen omfattar fyra kvalitativa intervjuer med fyrapedagoger på två förskolor där även observationer har genomförts vidfyra olika tillfällen. Datainsamlingen har bearbetats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har trångt och att endel rum inte fyller sitt syfte, och att de saknar resurser. Resultatet visaräven att barnen ofta blir avbrutna i sin aktivitet och att de inte har fritillgång till förskolans alla rum..