Sökresultat:
1212 Uppsatser om Komplexa köp - Sida 22 av 81
Terminalen : VĂ€rldsmedborgarens katedral
Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..
Ăgonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrĂ„dgivning
TelefonrÄdgivning Àr en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrÄdgivning inom ögonsjukvÄrd Àr begrÀnsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av anvÀndandet av beslutsstöd vid telefonrÄdgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.
Barns lek i naturen : FörskollÀrares syn pÄ sin roll som pedagoger i naturen
Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.
Företags möjligheter och behov av att anvÀnda verktyg som automatiserar regressionstester
Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mÄl, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hÀnger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar dÀrför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget Àr regressionstester eftersom de ofta krÀver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebÀra risker i systemutvecklingen.
Varför svÀnger stenen? : En studie i curlingens komplexa tribosystem
The tribo system ice-curling stone was investigated in order to understand the mechanisms behind the stones' behavior on the ice sheet. The problem with non-identical stones should also be addressed.The stone curls, that is, its sliding path deviates from a straight line to the right for a clock-wise rotation and to the left for a anti-clock-wise rotation. Several mechanisms to explain this behavior have been proposed over the years but none has been successful.By carrying out experiments at the local curling rink and studying silicon castings of ice- and stone-surfaces with scanning electron microscopy and vertical scanning interferometry, it has been decided that the curl is not due to dry friction, ice-debris or the difference in friction on the left and right side of the stone. The side force comes from the fact that the friction is higher at the back of the stone than at the front.The contact between stone and ice is never completely dry, nor in the hydrodynamic lubrication regime. It is probably a combination of hydrodynamic lubrication and a contribution from mechanical scratching of the ice.
Standarder i praktiken - En studie om Skanska Sveriges organisering kring miljöcertifieringar
Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.
Hur anvÀnder lÀrare sig utav lÀxor? : En intervjustudie om lÀrares resonemang kring lÀxor
LÀxor Àr ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att mÄnga har positiva minnen utav lÀxor frÄn sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vÄrt samhÀlle Àr det inte sÄ vanligt att mÀnniskor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. SÄ ser det dock ut i den svenska skolan. Jag vill med denna studie ta reda pÄ hur lÀrare motiverar anvÀndandet av lÀxor. Samt hur man resonerar generellt kring Àmnet lÀxor.
FörÀndringsledning ? Tentativa rÄd för framgÄngsrikt affÀrssysteminförande
AffÀrsvÀrlden förÀndras konstant och företag mÄste finna sÀtt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det Àr att införa ett affÀrssystem. Införandena Àr dock komplexa och medför förÀndringar ? bÄde vad gÀller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnÄ de tekniska fördelarna, mÄste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning.
Ett nytt affÀrssystems pÄverkan pÄ det interna materialflödet
Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det
interna materialflödet. Det kan ske med hjÀlp av affÀrssystem, vilka Àr komplexa och
verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt
affÀrssystem kan pÄverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med
studien var att undersöka vilka verksamhetsförÀndringar som sker vid ett
affÀrssystemsinförande och vilka förÀndringar som uppkommer i informations-, arbets- och
materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som
genereras ur affÀrssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan pÄ materialflödet.
SjÀlv-optimerande dynamisk adaptiv struktur för WebGL-applikationer
Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor
mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och
dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren
har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete
granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för
applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.
Ny revisionsstandard i Sverige: vad innebÀr den för revisorerna?
Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) Àr en översÀttning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebÀr en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förÀndrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhÄllanden Àn tidigare. Företagen Àr mer komplexa idag och det stÀller krav pÄ revisionen. Idag rÀcker det inte med en revision som enbart baseras pÄ principer.
Successiv Kalkylering Successivprincipen
I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.
Hur medvetet anvÀnds undervisningsmetoder i svensk prosodi pÄ andrasprÄksutbildningen för vuxna? : En didaktisk betraktelse via intervjuer och klassrumsobservationer
Ătstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.
SÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning
System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.
KULTURKOMPETENS OCH ETNISK MĂ NGFALD - ETT CHEFSPERSPEKTIV INOM ORDINĂRT BOENDE
FrÄn att ha varit ett land med relativt homogen befolkning Àr Sverige idag ett mÄngkulturellt samhÀlle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjÀnster ska kunna tillgodose det allt mer mÄngkulturella samhÀllet och dess kommuninvÄnare Àr ett hett debattÀmne. Inom ordinÀrt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjÀnstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vÄrd som brukarna Àr berÀttigade. I samband med arbetet mot etnisk mÄngfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkÀnner och vÀrderar varje mÀnniskas speciella egenskaper. Syfte med vÄr undersökning Àr att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mÄngfald i medarbetarfrÄgor och deras syn pÄ hur organisationen hanterar och vÀrderar kulturkompetens och etnisk mÄngfald inom ordinÀrt boende i den kommunala Àldreomsorgen.