Idag Àr hÄllbar utveckling bÄde en lokal och global utmaning. Kommunernas kÀrnuppdrag Àr att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger Àven att ge medborgarna förutsÀttningar för att kunna agera pÄ ett lÄngsiktigt och hÄllbart sÀtt. Kommuner kan ha olika roller i det hÄllbara lokalsamhÀllet sÄsom företrÀdare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att pÄverka samhÀllsutveckling.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap Àr vÀldigt komplexa. Bland nackdelarna vÀger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit pÄ senare tid sitt ursprung hos vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvÀtskor, avföring, kött eller mjölk) mellan vilda djur och boskap. NÄgra exempel pÄ sÄdana sjukdomar Àr: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.

Abstract Forskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse vÀckts för hur socialarbetare arbetar med och förhÄller sig till den könade praktikens ojÀmlika villkor. Uppsatsens syfte Àr att utforska om, och i sÄ fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom nÄgra delar av det sociala arbetet, med hjÀlp av socialarbetares egna berÀttelser. Inledningsvis diskuteras centrala frÄgor som vad ett socialt problem Àr, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad Àn killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare förestÀllningar och konstruktioner av problem, förhÄllningssÀtt till dessa och förÀndringspotential för arbetet.

Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Problemdiskussionen i denna uppsats visar pÄ att det inte har forskats mycket angÄende varumÀrkesbyggande för B2B-tjÀnsteföretag och dÀrför ansÄg vi att det skulle vara ett intressant Àmne att göra en undersökning om. Denna uppsats har dÀrmed behandlat Àmnet varumÀrken och speciellt B2B-tjÀnsteföretags varumÀrkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjÀnsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumÀrke. Denna uppsats syfte Àr att skapa en överblick av teorilÀget angÄende B2B- och tjÀnsteföretag och varumÀrken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hÀnsyn till för att möjliggöra en utvÀrdering av David Aakers modell, ?Hur varumÀrkeskapital genererar vÀrde?.

Det hÀr Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i svenska för gymnasiet. LÀromedlen riktar sig till de tvÄ olika typerna av gymnasieprogram, nÀmligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nÀmnda uppdelningen av lÀromedlen Àr det relevanta i uppsatsen, som alltsÄ jÀmför dessa tvÄ lÀromedel för att se vad som skiljer dem Ät och vad som förenar dem. OvanstÄende sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett sprÄkligt perspektiv vad gÀller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrÄn typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehÄll.

Titel: Har storleken nÄgon betydelse? Om drivkraften, roller och vÀrdeskapande i en ideell förening Författare: Lina Holmqvist, Ulrika Maschmann, Sofia Wigström Handledare: Gustaf Kastberg, Cecilia Fredriksson Nyckelord: Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH), föreningsmedlemmar, grÀnszon, roller, drivkraft, vÀrdeskapande Problem: Uppsatsen tar utgÄngspunkt i varför en ideell förening vill vÀxa samt det vÀrde som genereras för föreningsmedlemmar över att tillhöra en ideell förening. Vi problematiserar rollfördelningen att inneha en privat- respektive yrkesroll i en förening som MiH. Syfte: Vi vill studera vilket vÀrde det genererar utifrÄn föreningsmedlemmarnas perspektiv att delta i föreningen samt drivkraften i att vÀxa som förening. Syftet Àr Àven att identifiera möjligheter samt begrÀnsningar med att medverka i en större ideell förening.

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrÀn 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades mÄnga företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begrÀnsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer Àn det insatta kapitalet.I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mÄl som investerare eller aktieÀgare. För att se till att företagsledningens information till Àgarna var korrekt infördes krav pÄ att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingÄr inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebÀr att denne ska utföra kontroller.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Med denna uppsats har vi velat kombinera vÄra kunskaper inom filmvetenskapen med vÄra kunskaper i företagsekonomi, dÄ speciellt marknadsföring. Vi delar upp film efter tvÄ olika begrepp, high concept och low concept. KÀrnan i high concept Àr att filmen ska vara sÀljbar och att handlingen ska vara sÄ enkel att den gÄr att beskriva med ett fÄtal ord. AnvÀndandet av kÀnda skÄdespelare samt uppföljare som surfar pÄ tidigare succéer Àr vanliga knep. De storsÀljande Hollywoodfilmerna, Àven kallade Blockbusters, Àr ofta i detta format.

Att vÀrdera investeringar i IS skiljer sig Ät frÄn vÀrderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara vÀldigt komplexa och dÀrför kan vÀrdet av en investering i IS vara svÄrt att vÀrdera. Den svÄrvÀrderade nyttan som IS orsakar har tidigare sÀllan varit accepterad att ta med i vÀrderingar pÄ grund av att den inte direkt gÄr att kvantifiera. För att pÄ ett strukturerat sÀtt uppskatta den svÄrvÀrderade nyttan med IS-investeringar har vÀrderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem Àr en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Med utgÄngspunkt frÄn hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, Àr syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande handledningen som begrepp och dess syfte. LikasÄ presenteras lÀrarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien stÄr frÀmst att finna i teorin om KASAM, vilken innebÀr att kÀnslan av sammanhang Àr avgörande för att mÀnniskor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingÄr i ett stÀndigt samskapande, i ett cirkulerande vÀxelspel dÀr en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. DÀrtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgÄr ifrÄn att vi skapar och konstruerar vÄr verklighet utifrÄn sociala konstruktioner i mötet med andra.Pedagogers behov av handledning belystes med hjÀlp av data frÄn tio pedagogers utsagor, utifrÄn semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrÄgar, ska innehÄlla konkret rÄdgivning av nÄgon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjÀlpa eleverna att nÄ mÄlen.