Syftet med vÄr undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser pÄverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strÀvan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

En viktig del i reproduktionen Àr drÀktighet och förlossning. De Àr naturliga men komplexa processer med oerhört mÄnga faktorer involverade och ibland gÄr det inte som det ska. Idag sker de flesta hundförlossningar fortfarande i det privata hemmet eller hos uppfödaren, men det Àr inte alltför ovanligt att hundÀgare söker veterinÀr hjÀlp för nÄgon form av dystoki, dvs. svÄrighet i samband med förlossning. Den hÀr litteraturstudien försöker bringa klarhet i vad man idag vet om de maternella orsakerna till dystoki, om det finns nÄgra predisponerande faktorer och huruvida man kan vidta nÄgra förebyggande ÄtgÀrder. Den utgÄr ifrÄn hur en normal drÀktighet och förlossning hos hund förlöper och belyser vanliga parametrar som idag anvÀnds för att kontrollera att allt stÄr rÀtt till.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstÄr in en multikulturell ledningsgrupp. Studien Àr designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer frÄn sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik anvÀnds för att visa pÄ de komplexa grupp-processer som antogs kunna framtrÀda. ForskningsfrÄgan som besvaras Àr: ?Vilka inomgruppsliga processer framtrÀder i en multikulturell ledningsgrupp nÀr gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Social hÄllbarhet Àr ett högaktuellt Àmne. Delegationen för hÄllbara stÀder presenterade Är 2012 sin slutrapport och bara ett Är senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hÄllbart Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt pÄ social hÄllbarhet, eftersom det Àr av största vikt att hitta konkreta arbetssÀtt för att uppnÄ ökad social hÄllbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det föresprÄkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvÀrderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt pÄ social hÄllbarhet, pÄ flera olika sÀtt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frÄgor att förhÄlla sig till finns det dÀrmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nÄ en mer socialt hÄllbar framtid..

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en vÀlfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp Àr dock oerhört komplext dÀr mÄnga olika problemaspekter samverkar och pÄverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan hÀrröras till egenskaper som inte tillÄter individen att utnyttja sina kognitiva förmÄgor och benÀmns dÀrmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anstÀllda behjÀlpliga, kan i de fall de brister, ocksÄ pÄverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den hÀr rapportens syfte Àr att utveckla en förstÄelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlÀngningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

Med utgÄngspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom nÄgra av Europas största banker. Vi undersöker Àvenom det föreligger nÄgon trend över Ären 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjÀlp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger nÄgrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra Àr attförhÄllandet mellan kompensation och kreditrisk och förhÄllandet mellan kompensation ochlönsamhet Àr komplexa och kan inte förklaras med nÄgra enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar Àr dock befogad eftersom det Àr betydandesummor som betalas ut..

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmÀnintresse i hur organisationer som dagligen pÄverkar den enskilde medborgaren förÀndras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förÀndringen pÄverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att pÄverka sin vardag har förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer pÄ FörsÀkringskassans handlingsutrymme har pÄverkats under och efter en organisationsförÀndring. Vi har, utöver att titta generellt pÄ handlingsutrymme, Àven fokuserat pÄ hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som anvÀndes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktÀr, eftersom vÄr tanke med studien byggde pÄ att förstÄ relationen mellan relativt komplexa, mÄngfacetterade och subjektiva begrepp.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

SamhÀllets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagÀndringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfÀlligheter. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för gÀllande rÀtt och de nya lagÀndringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. FrÀmst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras Àr expropriation, anlÀggningslagen och ledningsrÀtt. DÄ uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket ÄskÄdliggörs reglerna med ett kort exempel utifrÄn Banverkets projekt med godstÄgsviadukten Olskroken-Gubbero.

Denna studie fokuserar pÄ samverkan mellan Àldreomsorgens sektioner hemtjÀnst och hemsjukvÄrd i tvÄ vÀstsvenska kommuner. VÄra huvudfrÄgor Àr; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsÀttningar för samverkan ges det för medarbetarna? NÀr ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och frÀmjande faktorer för samverkan? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med chefer pÄ tvÄ nivÄer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvÀrprofessionella grupper och gruppteori Àr applicerad pÄ materialet för att förstÄ fenomenet samverkan.Studien visar att det Àr mÄnga faktorer som spelar in för att Ästadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras pÄ ett medvetet och genomtÀnkt sÀtt och vi ser hur samverkan blir godtycklig nÀr det inte finns en medveten strukturering.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.  Syfte: FÄ en förstÄelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvÀmlighetsurval.Resultat: Huvuddrag frÄn resultatet bygger pÄ bristande internkommunikation, mÄnga subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mÀngd kommunikationskanaler, otillrÀcklig socialisering samt icke nÄbara rektorer med skiftande ledarskap.Slutsats: Undersökningen utgÄr frÄn resonemanget att alla de informella processerna Àr lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stÀmmer helt och hÄllet, vÄr undersökning visar att det Àr kulturen som Àr den mest framtrÀdande processen för internkommunikationen. Det fastslÄs av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte Àr anpassat till den nuvarande situationen..

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrÀvande uppgifter, vilket lett till större fokus pÄ anvÀndningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder Àr ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den mÄste anpassas för att ge optimal hjÀlp och vÀgledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och anvÀnds inom ett företag, samt vilka problem som Àr förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte anvÀnds i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.