Denna studie grundar sig pÄ en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmÄga pÄverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan tvÄ personer och dels ett mobiltelefonsamtal. UtifrÄn teorier om den proaktiva hjÀrnan och det resursmÀssigt begrÀnsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer Àn vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer pÄtaglig dÄ försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktÀr. Resultaten visade sig ge stöd Ät hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utstrÀckning Àn vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte pÄvisa att denna distraktion blir mer tydlig dÄ personer utför mer komplexa uppgifter Àven om resultatet hade en tendens att gÄ i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlÀgg till debatten om hur öppna kontorslandskap (dÀr de anstÀllda stÀndigt exponeras för kollegors samtal) pÄverkar mÀnniskors arbetsprestationer..

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens Ă€r en vanlig och svĂ„rbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjĂ€rnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmĂ€rgsvĂ€tskan. Sambanden mellan de degenerativa förĂ€ndringarna och kognitionen Ă€r komplexa.

  Befintliga studier har pÄvisat att genetiska algoritmer presterar bÀttre om de ges en bra startpopulation. I denna rapport presenteras en lokal sökalgoritm för att skapa en population med fokus pÄ ?vehicle routing?-problem. Algoritmen anvÀnder sig av heuristik i en blandning av simulated annealing och tabu search för att skapa individerna till populationen. UtvÀrderingar av algoritmen pÄ ett praktiskt problem visar att den ger en bra start jÀmfört med en slumpmÀssig startpopulation, vilket Àr vanligt att anvÀnda.

Kina har vÀrldens största enskilda marknad och dess ekonomi har vuxit enormt de senaste decennierna. Det finns olika typer av direktinvesteringar och pÄ grund av de komplexa förhÄllanden som rÄder i Kina sÄ finns det en mÀngd svÄrigheter och fallgropar för den utlÀndske investeraren. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska smÄ och medelstora företag direktinvesterar i Kina, genom att dra lÀrdom av deras erfarenheter samt av professionella rÄdgivares expertis kunna pÄvisa nyckelfaktorer som leder till en lyckad etablering. Detta görs genom en kvalitativ studie dÀr telefonintervjuer har anvÀnds som redskap. Denna studie söker tillsammans med teorier, tidigare forskning samt samtal med företag och konsulter, kunskap om svenska investeringar pÄ den kinesiska marknaden.

Kemikalieindustrin i Europa stÄr inför en stor förÀndring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersÀtta ett 40- tal Àldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen Àr bland annat att frÀmja utbytet av farliga kemikalier till miljövÀnligare alternativ. Den stora förÀndringen bestÄr av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, mÄste registrera applikationsomrÄdet för dessa produkter och de ingÄende Àmnena. REACH Àr tÀnkt att öka transparensen i branschen och underlÀtta den administrativa hanteringen kring produkt och sÀkerhetsdata.

Bakgrund: Varje Är insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det Àr 80 % som fÄr ÀtsvÄrigheter. Syfte: Att sammanstÀlla den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av Àtsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivÄbaserad Ätkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Dagens komplexa distribuerade databaser krÀver hög sÀkerhet och det rÀcker ofta inte med lösenord för Ätkomstkontroll. NivÄbaserad Ätkomstkontroll ger möjlighet till att förbÀttra sÀkerheten genom att bÄde anvÀndare och objekt klassas i olika sÀkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrÄn specifika exempel, hantering av nivÄbaserad Ätkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr litteraturstudie.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrÄn ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnÀmnden Àndrade redovisningsnormgivningen för att bÀttre passa de internationella normerna. DÄ k-regelverken blev obligatoriska för rÀkenskapsÄr efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta stÀllning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillÀmpa under Är 2014. DÄ det föreligger betydande redovisningsmÀssiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för mÄnga företag karaktÀriserats av osÀkerhet och risk. Företags förmÄga att hantera risker och möjligheter som uppstÄr i samband med osÀkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering dÄ det Àmnar till att sÀkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrÄn ett branschperspektiv öka förstÄelsen kring de mindre företagens sÀtt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förÀndringar.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja aktivitet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Den undersökta gruppen bestod av sex arbetsterapeuter med 3-27 Ärs erfarenhet av att arbeta pÄ en smÀrtenhet i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt i ett klientfall dÄ de kÀnt sig kompetenta som arbetsterapeut. Intervjuutskrifterna analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utmynnade i fyra kategorier: ?samarbete med patienten Àr en förutsÀttning för ett gott resultat?: ?patientens aktivitetssituation behöver medvetandegöras?: ?patienten behöver lÀra sig leva med sin smÀrta? och ?en komplex situation krÀver samverkan mellan olika aktörer?.

Gestaltningen av Nord Amerikas indianer pÄ film under tre epoker Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förstÄelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nÀmligen vÀstern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt pÄ hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns nÄgra befintliga undantag. Med hjÀlp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, tvÄ frÄn varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i sÄ kallad Hollywood film. PÄ sÄ sÀtt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtÀnkta och komplexa relationer sedan vÀstern erans storhets tid. Men Àven att det finns ytterst fÄ undantag frÄn de stereotypa idealen och att faktorer som brist pÄ översÀttning av indiansprÄk fortfarande distanserar ÄskÄdaren frÄn att kÀnna engagemang och empati fÄr indianer som individer..

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehanför behandling av sjÀlvmordsnÀra personer med diagnosenBorderline personlighetsstörninig, Àven kallad Emotionellt instabilpersonlighetsstörning. DBT med tonÄringar har visat goda resultatoch börjar nu införas i Sverige. FÀrdighetstrÀning i grupp Àr enviktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen varatt kartlÀgga hur fÀrdighetstrÀningen kan modifieras för att bÀttrepassa ungdomars förutsÀttningar. Intervjuer med tonÄringar ochterapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnasmotivation till aktivt deltagande ofta brister pga.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur vÀl dessa stÀmmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sÀtt pÄ vilket studie- och yrkesvÀgledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov Àr komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bÀttre sjÀlvbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stÀmmer vÀl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter anvÀnds ocksÄ för studie- och yrkesvÀgledare `typiskaŽ aktiviteter.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om man som lĂ€rare bedriver en matematikundervisning med sĂ€rskoleelever som bĂ€st gagnar eleverna för att klara sig sĂ„ bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppstĂ€llningar av multiplikation och division Ă€r mer komplexa Ă€n man tidigare insett. AnvĂ€ndningen av minirĂ€knare i de tidiga skolĂ„ren stĂ€rker ofta problemlösningsförmĂ„gan och begreppsuppfattningen utan att försĂ€mra förmĂ„gan till skriftliga berĂ€kningar. Med hjĂ€lp av intervjuer av elever pĂ„ grundsĂ€rskolans högstadium har jag velat undersöka pĂ„ vilken nivĂ„ i matematiken eleverna befinner sig pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

Uppsatsen syfte var att öka förstÄelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill sÀga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrÄn Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

The thesis demonstrates protection solutions that can be suitable for a camp during internationalmissions in order to resist complex threats. The threats could consist of small arms, machineguns,RPG 7, anti armour missiles, mortar, artillery, HPM-weapons, car bombs, biological and chemicalweapons as well as sabotage and theft. It?s not the technology itself that makes the threat scenariocomplex it?s the way the opponent acts during the operations. The opponent acts usually incivilian clothes and therefore he is difficult to distinguish from other civilians.