Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

En e-guide är ett fenomen som kan ge mervärde för besökaren. Det innebär en övergång ifrån en mänsklig guide till en digitaliserad. Det har tidigare skapats e-guider som inte har haft de tekniska aspekterna som krävs för att kunna framföra informationen till besökaren på det sätt utvecklarna och andra inblandade har önskat. Vi har undersökt och utvärderat en av dessa eguiderför att skapa en prototyp för en e-guide över Elsborg, som är en del av Världsarvet Falun. Prototypen utgår ifrån smartphones och operativsystemet Android.

Företag behöver i dagens omgivning anpassa sin verksamhet efter omgivningens rörelser för att kunna överleva. Omgivningens rörelser påverkar det enskilda företaget på olika sätt, vissa företag påverkas mer än andra. Detta beror på vilken omgivning och bransch ett företag befinner sig i. För att ett företag skall kunna överleva och vara framgångsrikt krävs det att de bedriver omvärldsbevakning i någon form. Vårt syfte med uppsatsen har varit att öka förståelsen för hur ett företag kan bedriva omvärldsbevakning i olika typer av omgivningar.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Forskning kring förändringsblindhet har hittills undersökt hur fenomenet gör sig gällande i naturliga situationer och vanliga visuella scener. Denna undersökning syftar till att testa hur förändringsblindhet framträder vid användning av webbsidor samt att undersöka vilka typer av förändringar som är lättare respektive svårare att upptäcka på dessa. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i fyra kategorier av förändring. Rensinks flicker paradigm användes som förändringsmetod. Resultaten visade att; det var lättare att upptäcka en förändring som inte består av en bild av en person än en med en bild av en person och det är svårare att lokalisera en förändring på vänster sida än på höger.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Samtidigt som traditionella religioner är på tillbakagång vänder sig allt fler människor till den magi och mysticism som kännetecknar new age. Forskningen har hittills närmat sig detta fenomen genom korrelationsstudier, demografiska kartläggningar och analyser av vad new age-anhängare tror på. I denna explorativa, induktiva studie berättade i stället fem kvinnor i halvstrukturerade intervjuer om vad deras new age-tro betytt för dem. Koncentrering av bärande utsagor i dimensionerna betydelse, tro relaterad till icke-tro, kunskapskällor och ontologi genererade fyra faktorer: existentiell trygghet som skyddar mot osäkerhet under livets gång och hämmar ångest inför livets oundvikliga slut; upphöjdhet genom insikter och medvetenhet som icke-troende saknar; antiintellektualism som betonar känslor och intuition på bekostnad av förnuft och logik; relativism som stipulerar att var och en har sin egen sanning. En funktionell modell som tydliggör hur faktorerna relaterar till varandra diskuteras, liksom resultatets integrering i ett teoretiskt ramverk och riktlinjer för framtida forskning..

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i årskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsätter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lärare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lärarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förståelsen. Däremot ansåg de att flertalet faktorer påverkar möjligheten, vilket även synliggörs vid observationerna. Lärarna uppfattade sig verklighetsanknyta i någon grad samt på olika sätt. Däremot synliggjordes det vid observationerna att lärarna många gånger vid användandet av verklighetsanknytningar inte når ända fram eller sin fulla potential.

Vi vill med detta arbete beskriva dagens respektive gårdagens fordonsförarutbildning hos polisen samt försöka ta reda på hur utbildningen kommer att se ut i framtiden och föra en diskussion kring detta. Polisens förarutbildning har varit ett aktuellt ämne i media och detta har utgjort en av de källor vi har hämtat vår information ifrån. Vi har också skickat ut sju stycken enkäter, sex stycken till poliser i olika län med anknytning till förarutbildningen samt en till rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av aktuell litteratur inom området som kunskapskälla. Vidare har vi sammanställt de tre polisutbildningars kursplaner för att jämföra dessa med varandra.

Syftet med detta kandidatarbete inom ämnet landsbygdsutveckling, är att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrågor kan organiseras på lokal nivå. Jag har studerat ett projekt som i dagsläget drivs på Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mål är integrera flyktingarbete med ett hållbart ekologiskt levnadssätt. Föreliggande studie bygger på intervjuer med projektdeltagare samt observationer från planeringsmöten med projektet. Med hjälp av begreppen sociala nätverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstå hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svårigheter i projektets arbetsprocess.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5-åringar har kring naturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktes med hjälp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades och transkriberades. Ett kodningsschema grundat på tidigare studier användes vid dataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har en initial förståelse av vattnets kretslopp då de ofullständigt förklarar begreppen avdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer från moln. Barnen förklarar även att det regnar på grund av att moln krockar, det blåser alternativt att Gud eller solen släpper regnet.