Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.

En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar på vår fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar på företaget. Utifrån valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget är ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen är den däremot dysfunktionell där vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som är det överordnade styrinstrumentet. Detta beror främst på de oberäkneliga råvarupriserna. Med rådande ägarsituation förespråkar vi istället en implementering av VBM i hela organisationen.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Syftet med uppsatsen var att utifrån ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lärdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lärdomar är att projektarbete ibland kräver förkunskaper inom process och metod snarare än branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer än en roll i arbetet och behöver då balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter når lättare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator är stort. Styrningsverktyg är därför viktiga för att skapa struktur.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Syftet med vår studie var att belysa bakgrunden till den individuella utvecklingsplanen och hur lärare i praktiken arbetar med den i relation till de demokratiska uppnåendemålen. Vi valde att göra en kvalitativ studie i vilken vi intervjuade ett antal lärare som arbetat före och efter IUPns införande 2006. Det framkom ett resultat som pekade på att det rådde både säkerhet och osäkerhet i arbetet med IUP. Några anser att IUP har ökat elevens medinflytande medan andra påstår raka motsatsen. Samtliga pedagoger menade att det inte är IUP som pappersdokument som är det viktiga utan det kompletterande samtalet som hålls.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

I denna studie har vi undersökt vilka strategier som är viktiga att beakta vid implementering av beslutsstödjande system. Vi har utgått från Alters (1980) teori, där han beskriver ett antal strategier som delas in i olika kategorier, och jämfört denna med empirin som vi undersökt vid tre företag. Vår undersökning visar att de olika strategierna inte beaktas och tillämpas i lika stor utsträckning. I vår undersökning har vi funnit att strategierna som ingår i kategorin utveckla en tillfredsställande grund är särskilt viktiga att beakta. Vi har även funnit grund för en kompletterande strategi som behandlar vikten av att identifiera, möta och säkerställa informationsbehovet hos intressenterna..

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur läkemedelsföretaget AstraZenecas verklighet förhåller sig till begreppet first-mover advantage. Vi ämnar även undersöka hur AstraZeneca agerar för att behålla de first-mover advantages som företaget tillskansat sig. Det teoretiska syfte är inte att utveckla en helt nya teori utan att med ett konceptuellt tillvägagångssätt studera var företagets verklighet stämmer respektive inte stämmer in på av oss vald teori. Vi bidrar därför med en kompletterande teori för fallföretaget, utifrån de speciella förutsättningar som gäller. Slutligen ämnar vi kritiskt granska den nuvarande strategin för AstraZeneca med hjälp av befintlig teori och poängtera de eventuella brister företaget har i förhållande till befintlig teori där den skulle kunna appliceras.