Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet.De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är:Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten?Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?  Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande:Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer.För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras.Den stora skillnaden på dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige..

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter som opererats med total knäplastik upplevt sin postoperativa smärtbehandling under tiden de vistats på en vårdavdelning.Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som framkom under analysen: aktivitet, smärta, smärtlindring och uppföljning. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevt sin postoperativa smärtbehandling som tillfredställande och att den smärta alla upplevt är den som uppkommit vid mobilisering. De första stegen vid uppstigande och framför allt böjning av knäet är det som framkallat störst smärta. Den smärtbehandling som majoriteten av deltagarna har upplevt som väldigt god är den kombinerade metoden med kyla och tryck, så kallad Cryo/Cuff.

The purpose of this essay was to determine whether signs as alternative and augmentative communication is one possible resource for children?s language development. Based on my research questions How educators perceive the importance of SAAC as possible resources to enhance children's communication?, For which children is SAAC used? and How does educators perceive child?s best in communicative interactions? have I interviewed six educators in two different kinds of municipalities with different kind of positions.In my background I lift the importance of communication for the human being, what happens to the children who doesn?t get stimulated to their language and child?s best. My literature has shown that children need to have an incentive to acquire a language and that SAAC is mainly created for children with special needs.

Denna studie beskriver och förstår hur eleverna under seminariet utvecklar kunskaper i historieämnet. Vi har använt oss av en enkätundersökning, i huvudsak innehållande så kallade ?öppna frågor?, samt av kompletterande observationer under lektioner och seminarium. Undersökningen genomfördes i en klass på gymnasiets tredje år. Våra observationer av lektionerna visar att eleverna utvecklade sina kunskaper under lektionsserien.

Denna studie avser att undersöka om motorisk träning används i special undervisningen för barn med diagnosen ADHD och i så fall hur. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning samt två kompletterande kvalitativa intervjuer. Studien undersöker om idrottslärare, speciallärare samt specialpedagoger överhuvudtaget har motorisk träning i sin undervisning. Följande undersöktes: Längden på motorikpassen, fördelningen flickor - pojkar. Studien undersökte hur ofta och i vilken åldergrupp den motoriska undervisningen bedrevs.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät. Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter.

Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Syftet med den här undersökningen är att belysa lärare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill också undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjälp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, två lärare och två studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. Från intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och främja elevens musikaliska utveckling. De båda studenterna hävdade att ett musicerande som sker via gehöret är mer fritt och personligt, men vidhåller också att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.