Vårt syfte med denna uppsats är att utveckla en djupare förståelse för projektarbete. Med hjälp av kompletterande litteratur och empiri vill vi utifrån ovanstående fyra frågeställningar problematisera projektlitteraturen och se om de befintliga teorierna inom projektlitteraturen kan utvecklas. Vi har använt oss av en hermeneutisk kvalitativ metod. Vår empiri utgörs av intervjuer, en deltagande observation, samt företagsinternt material från ett fallföretag. Vår uppsats visar på att projektlitteraturen, de normativa teorierna, inte är tillräckliga för att ge en djup förståelse för projektarbete.

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Turism är ett växande fenomen där beslutsfattare idag ser turism som en självklar industri värd att satsa på. Genom globaliseringen har det skett en ökad efterfrågan till exempelvis glesbygden där människor söker kontraster till det stressiga stadslivet. Dock präglas glest befolkade områden vanligtvis av en existerande dominerande industri som bidrar till exempelvis ekonomisk tillväxt. Detta resulterar i att motiv till utvecklandet av turism skiljer sig från de traditionella motiven där turism bland annat kan vara en ?ekonomisk räddning?.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas..

 AbstractSyftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande. Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk.

Det här arbetet tar upp vilken syn på problemlösning som arbetssätt som lärare i de tidigare skolåren har ute på skolorna. Arbetet behandlar även hur och i vilken utsträckning problemlösning används i lärarnas undervisning. Metoden som används i arbetet är en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lärare från lika många skolor. I vissa fall har även observation och kompletterande samtal använts. Undersökningen visar att både lärare och forskare är tämligen överens om vad ett problem är, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och kräva en ansträngning av eleven.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer.De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete..

Kandidatuppsatsen undersöker hur sex börsnoterade företag i två olika branscher tar hänsyn till och balanserar förväntningar och krav från olika intressenter under en konjunkturcykel. Tidigare forskning har påvisat tvetydiga resultat som både pekar på att det sociala ansvaret ökar och minskar under ett och samma stadie av en konjunktur. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys och en kompletterande ordsökning av publicerade årsredovisningar. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien valt att undersöka och analysera innehållet samt omfattningen av CSR-rapportering under både en hög- och lågkonjunktur. Resultatet visar på att CSR-rapportering inte följer konjunkturen och således inte ses som en kostnad då vissa företag ökade sin rapportering av CSR i lågkonjunktur. Detta påvisar att balansgången mellan att tillgodose olika intressenters krav inte gjort sig gällande..

The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.