Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu.

Syftet med studien var att undersöka det lärande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lärandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att få ökad förståelse av lärandet i fritidsverksamheten sökte vi svar på frågorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna på fritidshemmet att de lär sig under sin vistelse där? 2. Hur uppfattar eleverna att det lärande som sker i fritidshemmet går till? 3.

Uppsatsens syfte är att analysera vilken bild TV-serienKlass 9A visar av den professionella pedagogen i jämförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhället spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhällets gemensamma värderingar, attityder och normer. TV som media kan därför komma att påverka hur människor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrån två kriterier som beskriver läraryrkets professionalitet.

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

I detta arbete undersöks fem lärares uppfattningar om åldersintegrerad undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning på tre förskolor i Skåne med syfte att få synliggjort hur pedagogers förhållningssätt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer på två förskolor och en kompletterande observation på en tredje förskola. Materialet spelades in med hjälp av en ljudupptagare och transkriberades därefter.Studiens teoretiska bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke på att barn lär i interaktion med sin omgivning samt att genus är ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida där pedagogerna säger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger är väl medvetna om sin påverkan på barnen samt att utomhusmiljön inte används i arbetet med genus..

Syftet med detta arbeta är att beskriva en skolas sätt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan..

Tidigare forskningsresultat har visat att nätverkande bland egna företagare utvecklar så väl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning när det gäller hur stöd kan upplevas inom nätverk. Studiens syfte var att skapa en förståelse för hur socialt stöd från ett nätverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan åldrarna 26-65 år. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda på om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt åtgärdsprogram på skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt åtgärdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulägesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt åtgärdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa på skolan..

Denna studie över medeltida mirakelberättelser har som mål att undersöka familjerelationer under medeltiden genom att studera arbetsfördelning, relationen till barnen och mellan makarna. Syftet är att bidra till tidigare forskning om medeltidens kvinnor, män och barn. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ hermeneutisk metod där förståelsen för periodens politiska, sociala och kulturella föreställningar är centralt. Källmaterial är medeltida mirakelberättelser där detaljer och information utöver det centrala för miraklet utgör huvuddelen av undersökningsmaterialet. Som kompletterande litteratur har bland annat Nina Sjöberg, Ronny Ambjörnsson, Yvonne Hirdman, Janken Myrdal, och Colin Heywood varit centrala.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

Denna rapport handlar om diagnostik av Crohns sjukdom och i synnerhet om magnetkamerans roll för att uppnå en bättre bedömning och kartläggning av sjukdomen. Crohns sjukdom kan avbildas med hjälp av många olika tekniker, vi har valt att kolla på de tre vanligaste tekniker: genomlysning, kapselendoskopi och magnetkameraundersökning. Rapporten går kort genom sjukdomsbilden, kapselendoskopi och genomlysning, för att sedan gå djupare i magnetkamera- (MR) tekniken som är grunden till detta arbete. Den tekniska utvecklingen i magnetkamerateknik har gjort det möjligt att med hjälp av snabba MR-sekvenser förkorta undersökningstiden på buken, och därmed göra det möjligt att utesluta problem som t.ex. rörelseartefakter.

Bergvärme har länge varit populärt i Sveriges kalla klimat som ett hållbart energiutvinningsalternativ. Individer som var tidiga med att installera bergvärme börjar idag behöva byta ut sina värmepumpar. En förnyad standard med värmepumpar dimensionerade för att klara en större andel av hushållets maximala effektbehov kan dock medföra problem vid ett nyinköp. En för hög effekt i värmepumpen i ett för kort borrhål kan sänka borrhålstemperaturen och försämra värmefaktorn för systemet. Detta projekt undersöker temperatursänkningen i borrhålet vid installation av en ny värmepump i ett gammalt system.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur årskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt på självbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna står i centrum medan pojkarna finns med som jämförelsegrupp. Studien bygger på två empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekräftar att grundläggande värderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhället förändras i allt snabbare takt.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.