Detta arbete Àr en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvÀrdera mediepedagogiska arbetssÀtt i gymnasieskolan med hjÀlp av IT. Studien har utförts under ett lÀsÄr med en klass som tilldelats egna bÀrbara datorer. Under Äret har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra Àmnen. Jag har sedan i samrÄd med undervisande lÀrare valt ut nÄgra alternativa arbetssÀtt som vi har provat. De arbetssÀtt som vi har anvÀnt oss av Àr Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Bakgrund: Det finns fÄ studier pÄ instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjÀlp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen pÄ LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande förelÀsare som visuellt och muntligt gÄr igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Syftet med studien Àr att sammanstÀlla information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehÄller ett historiskt perspektiv pÄ dagens genetiska pool, hÀlsotillstÄndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utstrÀckning vi kan pÄverka hundens hÀlsotillstÄnd och mentala tillstÄnd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som anvÀnds i hunduppfödning sÄsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv dÄ genetiska tester och hundavel pÄverkas av ett flertal aktörer, sÄsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende pÄ hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter frÄn 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara pÄ kollisionskurs.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

 Agila metoder Àr en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsomrÄdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svÄrt att hantera oförutsÀgbara och skiftande krav. Agila metoder föresprÄkar nÀra och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att stÀndigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmÀrksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans anvÀndbarhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att integrera anvÀndarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans anvÀndbarhet hos agila metoder. AnvÀndarcentrerad design Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndbarhet genom att anvÀndarna Àr en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Inom bilbranchen Àr produktkonfguratorer, dÀr anvÀndaren sjÀlv kan sÀttasamman din bil utifrÄn möjliga val, en tjÀnst som Äterkommer hos de festabiltillverkare. MÄnga av konfguratorerna bygger idag pÄ en teknik och ettföde som innebÀr begrÀnsningar i fexibilitet och anvÀndbarhet. En ny teknisklösning hÄller pÄ att arbetas fram och innebÀr möjligheten att vidare förbÀttrabÄde anvÀndbarhet och föde, vilket föranlett detta arbete. Genom att attundersöka anvÀndbarheten med hÀnsyn till anvÀndarens mÄl och den totalaupplevelsen kunde sÄledes en rad möjliga förbÀttringsomrÄden identiferas.Dessa ledde sedan till ett antal förslag pÄ alternativa lösningar som hade föravsikt att skapa ett bÀttre föde och dÀrmed en bÀttre anvÀndarupplevelse. Dealternativa lösningarna ledde sedan till en prototyp som kunde testas för attundersöka hur de bidragit till ett bÀttre föde.

Uppsats för avlÀggande av högskoleexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 7,5 hp.