Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest.

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk ? fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal.För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet.  I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora.

Elgitarrskolan är ett försök att skapa en webbsida med inslag av interaktivitet. Sidan är tänkt att fungera som en lärande miljö där besökaren ska lära sig att spela elgitarr, eller att vidareutveckla ditt spelande. Förutom själva spelandet ska sidan också ge gästen information om elgitarren och kringutrustning, med en del tekniska specifikationer, historik m.m. Elgitarrskolan är ett försök att sprida specifik kunskap genom att integrera flera olika medier till en fungerande enhet. Med hjälp av text, grafik, animationer, ljud, video och interaktiva element har jag försökt att göra informationen så lättillgänglig som möjligt och samtidigt intressant.

Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare använder sig av läsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare år. Frågeställningarna som är utgångspunkt för studien är:-Hur argumenterar lärare för användningen av litteratur i grundskolans senare år?-Vilka likheter eller skillnader mellan lärares användning av litteratur och läsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har läsprojekten, enligt lärarna, haft på eleverna?Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lärare och en bibliotekarie på skolor i Jönköpings kommun. Lärarna har svarat på frågor rörande arbetsmetoder, målbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de läsprojekt de arbetat med. Alla lärare arbetar på liknande sätt med litteraturen i sina läsprojekt och har mål som liknar varandra.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter.

Syftet med vårt arbete är att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet är ett bra arbetssätt eller bara en fin statussymbol. Då miljöundervisningen ofta är bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod där miljöperspektivet får större utrymme i verksamheten. Det står skrivet i Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna får genom ett miljöperspektiv möjligheter att både ansvara för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. Då en stadsdel i Malmö har målsättningen att alla skolor skall arbeta med någon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hållbar utveckling?.

Syftet med denna rapport är att utvärdera problem och möjligheter med att använda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att använda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de använder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att använda ett Web-baserat informationssystem.Användbarheten är en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts på ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet är idag ett stort problem vid användandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.Resultatet är att Web-baserade informationssystem har många fördelar men samtidigt även stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersätta de traditionella informationssystemen. Däremot kan de fungera som ett komplement. Det finns även problem ur användbarhets-synpunkt som måste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva..

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker.Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten.Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov.