HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.

Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla Àr ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av vÀrldens befolkning lider av tandvÄrdsrÀdsla. TandvÄrdsrÀdslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smÀrtsamma minnen frÄn barndomen och traumatiska tandvÄrdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvÄrdsrÀdda hanterar sin situation beror pÄ ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att fÄ patienter med tandvÄrdsrÀdsla att acceptera och fullfölja tandvÄrdsbehandling.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjÀrna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmÄga samt samspel med förÀldrar och kamrater har klara samband med sömnens lÀngd och kvalitet. Sömnbrist kan pÄverka den psykiska och fysiska hÀlsan med symtom som till exempel oro, Ängest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vÄrden Àr att stÀrka och stödja patienten för att fÄ kraft att hantera sin situation. Detta stÀmmer vÀl överens med Dorothea Orems omvÄrdnadsteori dÀr grundtanken Àr att mÀnniskan i allmÀnhet bÄde har förmÄga och motivation och göra det som krÀvs för att ta hand om sin hÀlsa.Syfte: Att kartlÀgga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvÄrdsrÄd som finns för barn och ungdomar 0-18 Är för att frÀmja en god sömn.Metod: Litteraturöversikt dÀr 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförÀndring samt införande av fasta rutiner. EgenvÄrdsrÄd som gavs avsÄg bland annat av att minska stimuli för att frÀmja nattsömnen.

HuvudvÀrk Àr vanligt förekommande och kan bland annat bero pÄ muskulÀra eller cervikogena orsaker. Det finns mÄnga olika behandlingsmetoder och de skiljer sig Ät beroende pÄ huvudvÀrkstyp. Det Àr viktigt att sjukgymnaster arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet för patienters bÀsta. Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som primÀrvÄrdssjukgymnaster tillhörande LSR i Norrbottens lÀn anvÀnder sig av vid cervikogent respektive muskulÀrt betingad huvudvÀrk, vilka behandlingseffekter de upplever samt hur de uppdaterar sig vad gÀller vetenskapligt stöd för behandling vid huvudvÀrk. Vi utformade en webbenkÀt som skickades ut till alla sjukgymnaster LSR i Norrbotten tillhörande.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan anvÀndas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade pÄ oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som anvÀndes vid mÀtning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gÀllande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna lÀste, översatte och sammanstÀllde först enskilt de valda studierna för att frÀmja ett objektivt förhÄllningssÀtt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan pÄ orosnivÄn hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivÄn hos personer med demens.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementÀra behandlingsmetoderna som finns att tillgÄ vid behandling av kronisk lÀndryggssmÀrta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjÀlpmedel och behandling med hÀnderna. Som teoretisk referensram anvÀndes Carnevalis omvÄrdnadsmodell.

Social interaktion och kÀnslan av att tillhöra en gemenskap Àr viktiga faktorer för mÀnniskans vÀlmÄende. För en Àldre person kan interaktionen med omgivningen försvÄras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, dÀr intentionen var att underhÄlla kontakter i det sociala nÀtverket. Under en mÄnad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda pÄ om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga trÀffar och om det kunde generera en positiv kÀnsla av gemenskap.

Bakgrund: Stroke Àr den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsÀttning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod dÀr fokus ligger pÄ kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundlÀggande rörelseförmÄga för att dÀrigenom ÄterstÀlla kroppslig och sjÀlslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning pÄ kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som Àr möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

HuvudvÀrk Àr vanligt förekommande och kan bland annat bero pÄ muskulÀra eller cervikogena orsaker. Det finns mÄnga olika behandlingsmetoder och de skiljer sig Ät beroende pÄ huvudvÀrkstyp. Det Àr viktigt att sjukgymnaster arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet för patienters bÀsta. Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som primÀrvÄrdssjukgymnaster tillhörande LSR i Norrbottens lÀn anvÀnder sig av vid cervikogent respektive muskulÀrt betingad huvudvÀrk, vilka behandlingseffekter de upplever samt hur de uppdaterar sig vad gÀller vetenskapligt stöd för behandling vid huvudvÀrk. Vi utformade en webbenkÀt som skickades ut till alla sjukgymnaster LSR i Norrbotten tillhörande.

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) Àr en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knÀet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hÀvdat att en kompression av underliggande fettvÀvnad Àr orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har dÀrmed inte kunnat faststÀllas. Kliniskt tillÀmpas stretching, styrketrÀning av höftabuktorer, neuromuskulÀr korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Whiplash Àr en beskrivning av en rörelse som sker i cervikalryggen dÄ kroppen utsÀtts för ett vÄld som ofta uppstÄr vid en trafikolycka. Rörelsen kan resultera i skador pÄ skelett eller mjukdelar, vilket kan resultera i ett flertal symptom. Dessa symptom kan kvarstÄ hela livet. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder som anvÀnds vid akut och subakut Whiplash Assocated Disorders, WAD och behandlingsmetodernas effekt pÄ dessa. Studien genomfördes som en litteraturstudie av vetenskapliga publikationer, genom sökning i AMED, Cinahl, Pubmed, PEDro och Cochrane Library.

Trots akillessenans storlek och styrka Àr skador i senan relativt vanligt förekommande. Kliniska symptom vid akillestendinopati Àr smÀrta, framförallt vid belastning, svullnad diffust eller lokaliserat i och runt akillessenan. Akillestendinopati kan behandlas konservativt och operativt. Idag anvÀnds vanligen trÀning, i synnerhet excentrisk trÀning, som rutinbehandling vid rehabilitering av akillessenproblematik. DÀrutöver har nya konservativa behandlingsmetoder tillkommit och fÄtt allt större spridning.

Föreliggande uppsats Àr en systematisk litteraturöversikt som omfattar bÄde tolvstegsbehandling och sjÀlvhjÀlpsgrupper. Syftet med studien Àr att undersöka det befintliga kunskapslÀget gÀllande tolvstegsbehandling för alkohol- och drogmissbrukare. Litteraturstudiens intention Àr Àven att undersöka vilka erfarenheter och resultat sjÀlvhjÀlpsgrupper i form av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner genererat för de klienter som deltagit i dessa grupper. Förhoppningen med litteraturöversikten Àr att vÀcka lÀsarens intresse sÄ att denne fÄr möjligheten till att erhÄlla en övergripande kunskapsbild av det aktuella omrÄdet. Litteraturöversiktens resultat presenteras i tabellform för att sedan tematiseras och syntetiseras i en analys.