SAMMANFATTNING Projektet Àr gjort pÄ uppdrag av BAR Fastighetsförvaltning AB. BAR har för avsikt att byta ut vÀrmesystemen för tre nÀrliggande hus. TvÄ nya lÀgenheter ska Àven byggas och man ville dÀrför se över möjligheten med en centralt placerad panna i ett nÀrvÀrmesystem. Projektet gick ut pÄ att ta fram en teknisk lösning för denna nÀrvÀrmeanlÀggning och sedan ta in pris frÄn leverantör. Dessutom ville uppdragsgivaren veta om solvÀrme Àr ett ekonomiskt lönsamt komplement till anlÀggningen.

Dieselmotorn har varit, och Àr fortfarande, den vanligaste motortypen för tungamilitÀra fordon, dÀribland Stridsfordon 90 [CV 90). Detta beror pÄ att dieselmotorn Àren allmÀnt vÀlanvÀnd, vÀlbeprövad och pÄlitlig motor med relativt lÄgbrÀnsleförbrukning och hög verkningsgrad. Eftersom diesel framstÀlls ur rÄolja som Àrett fossilt brÀnsle sÄ Àr det nödvÀndigt att inom en viss framtid ersÀtta dieselmotornmed en annan motortyp eller ett annat brÀnsle. Denna rapport Àr en sammanstÀllningav en studie som gjorts med avseende pÄ dessa faktorer. Olika alternativ har studeratshuruvida de Àr lÀmpliga som framtida ersÀttare för dagens dieselmotor.

Bakgrund: anvÀndandet av och intresset för komplementÀr- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i vÀrlden och i Sverige vilket innebÀr en utmaning för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd. KomplementÀr- och alternativmedicin (KAM) bestÄr av en mÀngd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM Àr de kroppsliga- sjÀlsliga terapierna som fokuserar pÄ interaktionen mellan hjÀrnan, sjÀlen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv instÀllning till och en öppenhet inför anvÀndandet av KAM, dock anser de att de inte har tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vÄrdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hÀlsofrÀmjande utemiljö som komplement i vÄrd och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö.Metod: En deskriptiv tvÀrsnittsstudie anvÀndes som design. Data samlades med en enkÀtundersökning. Totalt deltog 31 vÄrdpersonal pÄ en palliativ vÄrdavdelning samt en Àtstörningsenhet.Resultat: Studien visade att 24 vÄrdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att anvÀnda utemiljön som komplement i vÄrdarbete. Studien visade Àven att 24 vÄrdpersonal av 30 (80 %) kan tÀnka sig anvÀnda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansÄg de att tillgÄngen till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hÀlsofrÀmjande utemiljö i bÄde patientarbete och deras egen arbetsmiljö.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur stor plats forskning fÄtt i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgrÀnsa omrÄdet baseras studien pÄ Dagens Nyheters bevakning av NobelpristillkÀnnagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmÀnheten.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Dagens Nyheter frÄn 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fÄtt i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: Àr de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller Àr de rent av akademiska?Studien tar Àven upp tvÄ andra aspekter: det lÄga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem pÄ ett annat sÀtt? Och hur pÄverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med Ärets Nobelpris alltid nÄtt fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena Àr ofta stora och bilder Àr vanligt.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvÀgledare motiverar skoltrötta elever i övergÄngen till gymnasieskolan. Vidare tittar vi pÄ vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av nÄgon anledning inte kan gÄ i gymnasiet. Hur förhÄller sig de enskilda studie- och yrkesvÀgledarna till alternativen, tycker de att samhÀllets krav pÄ eleverna Àr rimliga och hur vÀgleds dessa elever. Vi har inte funnit nÄgon forskning i Àmnet vÀgledning av skoltrötta och tycker dÀrför att det Àr viktigt att belysa svÄrigheterna med vÀgledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhÀllsnormen sÀger att elever ska in i gymnasieskolan. VÄr undersökning Àr kvalitativ och bygger till största del pÄ samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika grundskolor.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan Ärsredovisningarnas sprÄkmÀssiga innehÄll och det finansiella resultat hos företag. De delar i Ärsredovisningen som förmedlas i berÀttande form Àr ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. MÄnga aktieÀgare har lÀttare att relatera till löpande text Àn till siffror och berÀkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svÄrlÀsligt och svÄrförstÄligt sprÄkbruk anvÀnds i samband med en sÀmre ekonomisk stÀllning. Resultaten av undersökningarna tyder pÄ att företagen lÄter utformningen av de textmÀssiga delarna i Ärsredovisningarna pÄverkas av det egna vinstintresset och dÀrmed inte i första hand att tillgodose aktieÀgarnas infomationsbehov.

Science center har visat sig vara en utmÀrkt plats för undervisning. Detta Àr en studie av pÄ vilket sÀtt ett skolbesök pÄ ett science center kan bidra till att mÄlen för Är 9 uppnÄs och om ett besök pÄ ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. SÀrskilt studeras ÀmnesomrÄdet astronomi och kosmologi (universum och vÄrt solsystem) i Àmnet fysik. Undersökningen Àr gjord pÄ Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen Àr intervjuer och observationer.

Hiv Àr ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgÄng i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förÀndras mer Àn vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv pÄ olika sÀtt. UtifrÄn internationella mÄl har nationella och lokala mÄl skapats och till dessa har delmÄl satts upp. Som komplement till den befintliga vÄrden finns rikstÀckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga. Organisationen anses vara ett viktigt delmÄl i samhÀllets arbete om hiv frÄgor i Jönköpings lÀn och fÄr dÀrför ekonomiskt stöd i form av landstingsmedel. För att undersöka Noaks Arks arbete har hÀr gjorts en kvalitativ utvÀrderingsstudie.

Vi har gjort vÄrt kandidatarbete pÄ en webbyrÄ i Stockholm som heter Boman Communication. DÀr har vi gjort en databasdriven webbplats i flash och asp. Webbplatsen Àr ett komplement till en kurs som heter EBM. Kursen EBM hÄlls av myndigheten SBU som i sin tur Àr en kund till Boman. MÄlgruppen för EBM och dÀrmed ocksÄ webbplatsens mÄlgrupp Àr bland annat professorer och lÀkare inom medicin och vÄrd.

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplĂ„telseformer av bostĂ€der. Dessa Ă€rbostadsrĂ€tt, hyresrĂ€tt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lĂ„ng tid kunnat erhĂ„lla rĂ€nte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod pĂ„ fem Ă„r försvinna. FastighetsĂ€garna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden sĂ„ att ingen har rĂ„d att flytta in i lĂ€genheterna. Även den s.k.

Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna fÄ en hjÀlp med jÀmförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar Àr web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. NÀr jag jÀmfört systemen har jag tittat pÄ i första hand fyra huvud frÄgor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och sÀkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system frÄn fyra olika leverantörer.

Uppsalahem AB har som mĂ„l att fasa ut all uppvĂ€rmning som idag görs med hjĂ€lp av el- eller oljepannor. I detta arbete har undersökts hur Uppsalahems driftsekonomi och miljöpĂ„verkan kan Ă€ndras om dessa pannor konverteras till andra alternativ som idag finns pĂ„ marknaden. De alternativ som har utvĂ€rderats Ă€r pelletspanna och vĂ€rmepump, samt dessa bĂ„da alternativ i kombination med solvĂ€rme. Även sĂ„ kallad ?FĂ€rdig vĂ€rme?, en sorts smĂ„skalig pelletsbaserad fjĂ€rrvĂ€rmelösning, har utvĂ€rderats.I arbetet presenteras siffror pĂ„ vilken miljöpĂ„verkan som kan förvĂ€ntas med olika alternativ.Resultaten visar till exempel att utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser frĂ„n uppvĂ€rmning kan sĂ€nkas till c:a en tiondel av de ursprungliga utslĂ€ppen vid konvertering till pelletsbaserad uppvĂ€rmning och med c:a en tredjedel vid konvertering till vĂ€rmepump.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur stor plats forskning fÄtt i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgrÀnsa omrÄdet baseras studien pÄ Dagens Nyheters bevakning av NobelpristillkÀnnagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmÀnheten.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Dagens Nyheter frÄn 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fÄtt i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: Àr de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller Àr de rent av akademiska?Studien tar Àven upp tvÄ andra aspekter: det lÄga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem pÄ ett annat sÀtt? Och hur pÄverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med Ärets Nobelpris alltid nÄtt fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena Àr ofta stora och bilder Àr vanligt.