Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

Under senare Är har vi fÄtt allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem Àr delvis en oundviklig följd av anvÀndandet av antibiotika. De förvÀrras dock kraftigt av det faktum att vi anvÀnder antibiotika i en lÄngt större omfattning Àn vad som kan anses nödvÀndigt. Detta överanvÀndande beror till stor del pÄ det faktum att behandling med antibiotika i mÄnga fall Àr en förmÄnlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en lÄg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, dÀr det som Àr rationellt för den enskilde skiljer sig frÄn det som Àr rationellt för samhÀllet som helhet.

Denna rapport beskriver varför transmission av data över telenÀtet Àr problematiskt och hur datakomprimering kan anvÀndas för att öka hastigheten pÄ transmissionen. Datakomprimering anvÀnds redan nu för att hÄlla nere storleken pÄ den data som ska skickas, t ex Àr ofta bilder i JPEG-format eller nÄgot annat komprimerat bildformat. Rapporten inriktar sig pÄ komprimering av HTML-dokument dÄ dessa i nulÀget inte komprimeras före transmissionen. Först beskrivs ett antal vanliga komprimeringsalgoritmer och sedan vÀljs en metod ut som verkar lÀmplig för komprimering av HTML-dokument. Algoritmen modifieras till att utföra bÀttre komprimering pÄ HTML-dokument genom att anvÀnda en kombination av förlustkomprimering och "överblivna" ASCII-koder.

Ett barn som kommer hit som flykting eller Àr född i Sverige av förÀldrar med flyktingbakgrund, har rÀttighet att gÄ pÄ svensk förskola. För att det tvÄsprÄkiga barnet ska fÄ ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, Àr pedagogen pÄ förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera bÄde verbalt och ickeverbalt med det tvÄsprÄkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns och vilken betydelse det fÄr för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering anvÀnds för att bekrÀfta att det som sker i observationerna stÀmmer överens med det som sÀgs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. UtgÄngspunkten Àr en empirisk ideografisk forskningsansats, dÀr syftet Àr att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrÄn den förskola som studien utgÄr ifrÄn. Teorier som anvÀnds Àr kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprÀtthÄlls mellan pedagoger och barn.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka omrÄden motiverande samtal kan anvÀndas av personal inom hÀlso- och sjukvÄrd i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmÄgor personalen som anvÀnder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgÄ livsstilsförÀndringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var frÄn Ären 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal anvÀnder motiverande samtal till att implementera förÀndringar gÀllande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stÀrka dessa förÀndringar och det visade sig Àven vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, pÄ en speciellt utformad förskola, ser pÄ förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen anvÀnder den specialdesignade gÄrden. Den aktuella förskolan har en stor naturgÄrd vilket mÄnga forskare anser vara den bÀsta miljön för barnen att vistas pÄ under den dagliga utevistelsen.Metoder som anvÀnds Àr bÄde av kvalitativ och av kvantitativ karaktÀr. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi anvÀnt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger pÄ den aktuella förskolan har fÄtt en enkÀt att besvara och dÀr igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren.Resultatet visar att pedagogerna upplever att gÄrden utgör en bra utemiljö för barn.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.

NÀr landskapsarkitekter arbetar med vÀxtgestaltning Àr det olika nyanser av grönt som utgör den huvudsakliga fÀrgskalan. För att skapa ytterligare en dimension till platsen under blomningssÀsongen kan rÀtt val av geofyter, lök- och knölvÀxter, bli ett bra komplement till det gröna. Detta för att geofyter kan bidra med en ofta fÀrgrik blomning och dessutom förlÀnga blomningssÀsongen. Flera fÀrgteorier tyder pÄ att tvÄ blomfÀrger utöver grönt bildar harmoniska planteringar. Genom att anvÀnda fakta och teorier om fÀrger undersöker detta arbete hur en trÀdgÄrd med befintliga trÀd, buskar och perenner kan gestaltas med ett tillÀgg av geofyter.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en fördjupad kunskap om vad bedömningsmetoderna CV, intervju, tester, referenser och sociala medier, ger rekryterare i deras val av kandidater. Studien Àmnar betrakta vad som kan pÄvisas ur respektive bedömningsmetod, varför rekryterare valt att anvÀnda sig av just dessa metoder samt hur de förhÄller sig till den information som framkommer för att kunna fatta ett rekryteringsbeslut. För att studera dessa frÄgor redogör studien för teorier angÄende de olika bedömningsmetodernas betydelse och teori och tidigare forskning som kan förklara anvÀndandet av olika bedömningsmetoder, samt avslutningsvis för en beslutsteori. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer dÀr svaren pÄ studiens frÄgestÀllningar sökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att rekryterarna anser att de olika bedömningsmetoderna fungerar som komplement till varandra vilket antas skapa en sÄ enhetlig och sann bild av en kandidat som möjligt.

Utomhuspedagogik Ă€r nĂ„got som diskuteras pĂ„ ett positivt sĂ€tt i olika sammanhang och med olika utgĂ„ngspunkt, inom bĂ„de förskolan och andra typer av skolverksamheter och Ă€ven till exempel media. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frĂ„gestĂ€llningar avses att belysas: Hur anvĂ€nder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lĂ€rande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det nĂ„gra skillnader pĂ„ vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r enkĂ€ter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkĂ€ter skickats ut och 11 enkĂ€ter frĂ„n tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en fördjupad kunskap om vad bedömningsmetoderna CV, intervju, tester, referenser och sociala medier, ger rekryterare i deras val av kandidater. Studien Àmnar betrakta vad som kan pÄvisas ur respektive bedömningsmetod, varför rekryterare valt att anvÀnda sig av just dessa metoder samt hur de förhÄller sig till den information som framkommer för att kunna fatta ett rekryteringsbeslut. För att studera dessa frÄgor redogör studien för teorier angÄende de olika bedömningsmetodernas betydelse och teori och tidigare forskning som kan förklara anvÀndandet av olika bedömningsmetoder, samt avslutningsvis för en beslutsteori. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer dÀr svaren pÄ studiens frÄgestÀllningar sökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att rekryterarna anser att de olika bedömningsmetoderna fungerar som komplement till varandra vilket antas skapa en sÄ enhetlig och sann bild av en kandidat som möjligt.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.