Sökresultat:
4794 Uppsatser om Komplementär behandling - Sida 25 av 320
Alternativa upplÄtelseformer : ? En studie av komplement till hyresrÀtten för att dÀmpa bostadsbristen
En vÀl fungerande bostadsmarknad Àr avgörande för ett samhÀlles utveckling och vÀlfÀrd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och dÄ sÀrskilt bristen pÄ hyresrÀtter, har dÀrför lÀnge varit ett omdiskuterat problem. NÀstan samtliga av Stockholms kommuner uppgav Är 2011 att det rÄder brist pÄ hyresrÀtter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrÀtter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, lÄnga kötider samt svÄrigheter för ungdomar att göra entré pÄ bostadsmarknaden.Denna uppsats fokuserar pÄ alternativa upplÄtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrÀtten pÄ Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan pÄ de problem som följer med bristen pÄ hyresrÀtter. De alternativa upplÄtelseformer som studeras nÀrmare Àr kooperativ hyresrÀtt samt den nya formen andelsÀgarlÀgenhet.
Att möta barnet i vÄrden : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Till följd av sjukdom, rutinkontroll eller skada söker barn vÄrd i olika former sÄsom akutsjukvÄrd eller via vÄrdcentral. Mötet med sjukvÄrden ha en avgörande betydelse för barnens upplevelse av sjukvÄrd. DÀrför Àr det viktigt som sjuksköterska att kÀnna till omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan minska rÀdsla och smÀrta vid undersökning eller behandling utav barnen, för att tillsammans kunna skapa en positiv upplevelse. Syfte: Att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan anvÀnda för att minska upplevelse av smÀrta och rÀdsla hos barn i samband med undersökning och behandling. Metod: Vald metod blev en allmÀn litteraturöversikt, vilken beskrivs likt ett strukturerat arbetssÀtt med avsikt att skapa en överblick av ett avgrÀnsat omrÄde, en beskrivande presentation.
Elevers och skolpersonals attityder till skolans arbete mot krÀnkande behandling : En jÀmförande och beskrivande studie
Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot krÀnkande behandling utifrÄn skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig Ät, beroende pÄ om man Àr elev eller personal, pÄ en högstadieskola i en kommun i VÀrmland. Genom en enkÀtundersökning med oberoende mÀtning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.    Den aktuella studien kunde pÄvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frÄgorna angÄende skolans arbete mot krÀnkande behandling. Resultatet tyder pÄ att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer dÀr nÄgon blir krÀnkt och dÀrför Àven agerar olika. Studien pÄvisar att personalen i högre grad pÄstÄr att de tar itu med de frÄgor som rör mobbaren Àn offret, medan eleverna ligger relativt jÀmnt pÄ de frÄgorna. Dock var bÄde elever och skolpersonal överens i frÄgan om att det Àr viktigt att ha en kompis i skolan.    Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas sjÀlvförtroende i mobbningssituationer jÀmfört med vad lÀrarna skulle.
MÀns vÄld i nÀra relationer - behovet av behandling
Syftet med denna undersökning har varit att fĂ„ en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för vĂ„ldsamma mĂ€n i nĂ€ra relationer som anvĂ€nds i tvĂ„ mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser pĂ„ mĂ€nnens vĂ„ld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik Ă€r KBT och att trenden Ă€r liknande i Sverige. Detta utifrĂ„n omrĂ„det vĂ„ld i nĂ€ra relationer. VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har anvĂ€nt oss utav en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat myndigheter sĂ„som Polisen, SocialtjĂ€nst, Brottsofferjouren, FrivĂ„rden, Kvinnojour och LĂ€nsstyrelsen i Ăstersund och LuleĂ„ kommun.
TrÀning av tre exekutiva funktioner hos unga vuxna
FÄ studier har undersökt behandlingsutfall efter lÄng behandling av Àtstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt pÄ behandling (Completers). Det Àr dÀrför betydelsefullt att identifiera vad som kÀnnetecknar andra patientgrupper. Studien jÀmför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte Àr att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har anvÀnts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.
Behandling av oljeförorenat vatten vid LuleÄ Hamn
LuleÄ Hamn hanterar Ärligen 350 000 ton petroleumprodukter. Av hanteringen uppstÄr spill. 1980 byggdes en reningsanlÀggning för oljeskadat vatten. Den var dimensionerad för att ta emot en viss mÀngd vatten. Dagens miljölagstiftning och förbÀttrade rutiner har minskat mÀngden föroreningar och Àven mÀngden inkommande vatten.
KrÀnkningar i skolan : Hur uppfattar eleverna skolans förebyggande arbete mot krÀnkande behandling?
I skolverkets rapport 353, som kom 2011, dÀr utvÀrdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera nÄgot av programmen. Trots att fler elever pÄpekar att skolorna har blivit bÀttre pÄ att arbeta aktivt mot mobbning, sÄ minskar inte antalet mobbade pÄ skolorna (Socialstyrelsen, 2009). VÄr studie syftar till att kartlÀgga hur en skola lyckas nÄ ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan dÀr studien Àr gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram dÀr vi via enkÀter tar reda pÄ om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling. Dessa enkÀter har innehÄllit öppna frÄgor i förhoppning om att fÄ eleverna att tÀnka efter pÄ hur de svarar.
Effekter av konservativ behandling vid temporomandibulÀr dysfunktion: en systematisk litteraturöversikt
Bakgrund: TemporomandibulÀra dysfunktioner (TMD) Àr ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i kÀkleden och omkringliggande strukturer. TillstÄndet Àr vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smÀrta, rörelseinskrÀnkning samt lÄsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) Àr ett internationellt anvÀnt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjÀlp av detta kan tillstÄndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder Àr sjukgymnastik, egenvÄrd, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi.
Effekter av konservativ behandling vid temporomandibulÀr dysfunktion: en systematisk litteraturöversikt
Bakgrund: TemporomandibulÀra dysfunktioner (TMD) Àr ett samlingsbegrepp
som innefattar störningar i kÀkleden och omkringliggande strukturer.
TillstÄndet Àr vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat
smÀrta, rörelseinskrÀnkning samt lÄsningar. Research Diagnostic Criteria
for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) Àr ett internationellt anvÀnt och
validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjÀlp av detta kan tillstÄndet
delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder Àr sjukgymnastik,
egenvÄrd, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi.
Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska den vetenskapliga
litteraturen avseende konservativ behandling och dess effekter vid TMD.
UtvÀrdering av Lucentisbehandling vid ögonkliniken i Kalmar
Syfte: Syftet med arbetet var att utvÀrdera effekten av ett Ärs behandling med Lucentis hos patienter med exsudativ Äldersrelaterad makuladegeneration (AMD) pÄ ögonkliniken i Kalmar.Metod: Ett brev skickades till de 41 patienter som nÄgon gÄng under 2008 eller januari 2009 hade fÄtt minst en behandling med Lucentis pÄ ögonkliniken i Kalmar. I brevet tillfrÄgades patienterna om uppgifter fick hÀmtas ur deras journaler. Följande data inhÀmtades frÄn de 33 patienter som godkÀnde detta: kön, Älder, visus (avstÄnd och nÀra) före behandlingens början, visus (avstÄnd och nÀra) omkring ett Är efter första behandlingen samt antal erhÄllna injektioner. Dessutom efterfrÄgades den subjektiva upplevelsen av visus via telefonsamtal med patienterna.Resultat: Den genomsnittliga synskÀrpan före behandlingens början och ett Är senare var i princip oförÀndrad bÄde pÄ avstÄnd och nÀra hÄll. Denna utvÀrdering visar dÀrmed inte nÄgon signifikant förÀndring av visus efter ett Ärs behandling med Lucentis.
Effekt och sÀkerhet av venlafaxin jÀmfört med selektiva serotoninÄterupptagshÀmmare (SSRI) för behandling av unipolÀr depression hos vuxna.
Fler Àn 350 miljoner mÀnniskor i vÀrlden hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjÀrt-kÀrlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i vÀstvÀrlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva lÀkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolÀr (endast nedstÀmdhet) eller bipolÀr (Àven med maniska inslag). En primÀr ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.
Taktil massage som omvÄrdnadsÄtgÀrd vid smÀrta.
Bakgrund: SmÀrta Àr ett vanligt förekommande fenomen inom sjukvÄrden och analgetika Àr inte alltid tillrÀckligt för att uppnÄ tillfredstÀllande smÀrtlindring. Taktil massage Àr ett relativt nytt begrepp och en ny metod inom hÀlso- och sjukvÄrden som kan vara ett bra komplement till traditionella smÀrtbehandlingsmetoder. Idag anvÀnds dock taktil massage i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Syftet var att kartlÀgga om taktil massage fungerar som en komplementÀr omvÄrdsÄtgÀrd för att reducera smÀrta. Vi ville Àven undersöka vid vilka smÀrttillstÄnd taktil massage i sÄ fall har visat sig ha effekt.
OmvÄrdnad i en högteknologisk miljö: IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter
Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvÄrdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrÄn en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta stycken intensivvÄrdssjuksköterskor och innehÄllet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt Ätta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjÀlpmedel; Att kÀnna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna anvÀnda den kliniska blicken.IntensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrÄnkomlig för vÄrden och fungerade som ett komplement och hjÀlpmedel för att bedriva en god omvÄrdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvÄrdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfÀllen utgjorde ett hinder för omvÄrdnaden. De menade Àven att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna anvÀnda sig av den kliniska blicken för att frÀmst anvÀnda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvÄrdnadsarbetet. Slutsatsen Àr att teknologin inom intensivvÄrden pÄverkade i vilken grad omvÄrdnaden kunde utföras och var nÀra sammanflÀtad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..
Pertuzumab som tillÀgg till behandling med trastuzumab och docetaxel vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer
I Sverige drabbas nÀrmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje Är. Bröstcancer Àr vanligast hos kvinnor över 40 Är och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer Àr HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en vÀldigt dÄlig prognos. Varje Är fÄr cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.
Variationer av mindfulness i klinisk behandling
Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.