Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö? Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära.

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gällande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angående stress. Delar som berörs är exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lärarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer även att behandla en pedagogisk synvinkel utifrån Sommer och Vygotskijs teorier.De frågeställningar vi har utgått ifrån i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gällande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig själva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskänslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexårsåldern där resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha bråttom och att detta även var orsaken till stress hos dem själva.

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem.

Venösa bensår kan orsaka stort lidande som kan påverka livet på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med venösa bensår. Denna studie är en kvalitativ studie där tio kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Ständigt påmind och begränsad av smärta; Fångad och isolerad av lukt och bandage; Osäkerhet och maktlöshet över situationen; Kompetent bemötande och delaktighet är viktigt. Resultatet visade att personer som lever med venösa bensår upplever begränsningar i livet orsakade av såret.

Förekomsten av naturkatastrofer runt om i världen tycks intensifieras och drabba allt fler människor. Människor som plötsligt står utan mat, vatten, tak över huvudet och med bristande energiförsörjning. Till synes som en reaktion på detta, växer det runt om i världen upp nationella och internationella organisationer i arkitektvärlden som vill utgöra en roll i återuppbyggnadsarbetet efter dessa katastrofer. Det verkar finnas ett stort engagemang bland både yrkesverksamma och studenter ? en vilja att vara en del av en världsförbättrande verksamhet.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera Kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet av utbildade och Kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vårdyrken. Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-s elevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till många utbildningar på universitet och högskola.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det Kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck. Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket.

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.

Organisationer får svårare att rekrytera personer med efterfrågad kompetens. För att attrahera Kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier är ett alternativ. Det pedagogiska problemområdet är kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen är avgränsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med Kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.