I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

För att kunna möta kraven som ställs på dagens hälso- och sjukvård krävs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lärande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angående sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgått kompetensutveckling kände sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade även arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och därmed stannade längre på respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling måste analyseras och strategier för kompetensutveckling måste skapas för att kunna säkerställa att kunskapsnivån inom sjuksköterskeyrket håller jämna steg med hälso- och sjukvårdens utveckling..

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrågor med inriktning på frågor om döden. Vi använde oss av tre forskningsfrågor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstår och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade åtta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det är vanligt att barn funderar kring döden och ställer frågor om detta. Pedagogerna i vår studie upplevde att det är från tre års ålder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sättet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar är genom att ställa frågor till pedagogerna.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida..

Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jämfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter på olika sätt. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att utomhusmiljön leder till färre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser någon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gällande konflikter. Pedagogerna använder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter så gott de kan själva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlärning av det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Med inlärning menar vi att barn aktivt och medvetet tillägnar sig något nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus på agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. Vår teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid språkinlärning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av språket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlärning av det svenska språket.

Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder och förutsättningar som ges till elever som inteföljer mallen vid läsinlärning. Arbetet har utgått från frågeställningarna:- Hur arbetar pedagoger med läsinlärning?- Hur organiserar skolan särskilt stöd?Metod: Studien är en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har genomförts med trepedagoger och tre rektorer. Samtliga intervjuer spelades in på band.Resultat: Utifrån min undersökning kan jag se att pedagogerna använder sig av många olikametoder när de arbetar med läsinlärning.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmål? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna..

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen.