Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt Kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Detta är en kvalitativ studie om föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till barn med olika svårigheter, hur de upplever sitt föräldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i öppenvårdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjälp av frågorna: Hur upplevde föräldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt föräldraskap, sin självbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur påverkas föräldrarna känslomässigt av stödet från Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvärldsbaserade temaintervjuer som utgått från sex teman: föräldraskap, familj, självbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp från Axet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt.

Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.

Abstrakt Syftet med vårt arbete var att beskriva och förstå hur miljön kan påverka utvecklingen av barns kompetenser. Vår frågeställning utgick från att studera den fysiska miljön, pedagogers förhållningssätt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data är observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraårsåldern i olika förskolor/avdelningar på olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka två timmar med huvudsyfte att observera matsituation och påklädning för utgång. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhållningssätt och barnens interaktion med sin omgivning.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det Kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 ? 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.

Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gällande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angående stress. Delar som berörs är exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lärarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer även att behandla en pedagogisk synvinkel utifrån Sommer och Vygotskijs teorier.De frågeställningar vi har utgått ifrån i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gällande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig själva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskänslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexårsåldern där resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha bråttom och att detta även var orsaken till stress hos dem själva.