Syftet med uppsatsen är att generellt beskriva och förklara hur kopplingen mellan intentionen med samt uppföljningen av Kompetensutveckling förhåller sig i det studerade kunskapsintensiva företaget. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på en kvantitativ del och en kvalitativ. Den kvantitativa består av en enkätundersökning genomförd på fallföretagets anställda och den kvalitativa delen grundar sig på fem intervjuer med chefer på olika nivåer inom företaget. Arbetssättet har präglats av både en induktiv och en deduktiv ansats. Syftet med Kompetensutvecklingen i fallföretaget identifierade vi som präglat av kortsiktigt tänkande, snarare än en klar strategisk koppling.

ABSTRAKTUnder de senaste åren har det släppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vår litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar på att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. Därför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen Kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkät, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. Vår slutsats är att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Att byta jobb är kostsamt, både för individen och för företaget.Men vad är det som gör att man stannar på jobbet, är det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs på en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som är uppdelad på olika nämnder och aktiebolag. På tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och två av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen är att visa hur man använder verktyg så som Kompetensutveckling, se hur lärandet hos och utvecklingen av personalen på arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern Kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett på Kompetensutvecklingen ur två perspektiv. Dessa perspektiv är företagens omgivning och dess strategier. Beroende på hur företagets struktur är formad skapas större eller mindre förutsättningar för den individuella Kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör påverkas i olika stor utsträckning av företagets strategier och omgivning.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och Kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och Kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av Kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, Kompetensutveckling och samarbete.

I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare är målet att få en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsätts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om Kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar på frågeställningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkät där två av tre svarade. Resultatet från dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn på ScrumMaster certifieringen..

Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin Kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är: 1. Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 2. På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att Kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet..

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva läkemedel för de personer som drabbats reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhällsförändringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvård. Studien är deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och Kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på Kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över Kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares Kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur Kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för Kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra Kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på Kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på Kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

ABSTRACTTitel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med Kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen?Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika Kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer.Metod: Vi studerade teorier om Kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika Kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med Kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal Kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan Kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika Kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, Kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor..

I dagens kunskapssamhälle ställs det höga krav på individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslånga lärandet och poängterar att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillväxt och välfärd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda på hur organisationer och individer egentligen ställer sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda på vilka mål SKF har med att erbjuda sina anställda Kompetensutveckling.

Alla vet att arbetslivet har förändrats i det moderna samhället. Det ställs ökade krav på lärande och Kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lärande och ökad kompetens. Många arbetstagare tvingas lära om och lära nytt för att hänga med. Mitt intresse kring detta område avser attityden till lärande i arbetslivet.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, Kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .