För att skapa tillvÀxt och förnya sig mÄste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förÀndras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrÄgar. En av framgÄngsfaktorerna, frÀmst för tjÀnsteföretag, Àr humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet Àr medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmÄgor. Kompetensutveckling ses numera som en sjÀlvklarhet i organisationerna och chefer lÀgger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det Àr komplexa problem som skall lösas med vÀlutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, dÀr det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kÀrl med smÀlt jÀrnmalm.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Denna studie bygger pÄ ett uppdrag frÄn UmeÄ kommuns personalfunktion. I UmeÄ kommuns JÀmstÀlldhetsplan 2012-2014 stÄr det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lÀrande och utveckling och om det finns skillnader som Àr könsrelaterade samt vidta ÄtgÀrder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien Àr att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom UmeÄ kommun har till utveckling och lÀrande och sÀrskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn. VÄr frÄgestÀllning Àr: hur pÄverkas möjligheterna till lÀrande och utveckling av organisationsförÀndringar och kön? Studien utgÄr frÄn tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförÀndringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Körskador i samband med skogsbruk Ă€r ett problem. År 2012 togs en branschgemensam policy fram, som innehöll definitioner och rekommendationer för undvikande av allvarliga körskador. Studier har visat att attityder, kunskap och samsyn Ă€r viktiga faktorer för att minska körskador. MĂ„let var att belysa hur vĂ€l SkogssĂ€llskapets policy angĂ„ende körskador har förmedlats frĂ„n tjĂ€nstemĂ€n till maskinförare, samt att undersöka hur kommunikation kring, attityder till och samsyn om körskador ser ut hos maskinförare, produktionsledare och skogsförvaltare. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 4 maskinförare och 5 tjĂ€nstemĂ€n. Sedan gjordes en kvantitativ undersökning genom en mejlenkĂ€t till 89 maskinförare, 15 produktionsledare och 34 skogsförvaltare, med total svarsfrekvens 36 %.

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhÀlle har kunskapen fÄtt allt större betydelse, vilket har stÀrkt individens stÀllning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som Àr uppvuxen i detta nya samhÀlle, har andra krav, förvÀntningar och vÀrderingar i jÀmförelse med sina förÀldrar. Det Àr viktigt för företag att ta hÀnsyn till de nya krav som finns pÄ arbetsmarknaden och ett sÀtt att tillgodose dessa Àr för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram pÄverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet fÄr för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poÀngTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: PÄ vilket sÀtt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? PÄ vilket sÀtt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssÀtt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn pÄverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. TvÄ representanter frÄn varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjÀnste- och producerande företag. I analysarbetet har vi lÄtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats nÀr dokument och intervjutexter har tolkats.

Vi anser att eftersom affÀrssystem Àr generellt standardiserade, för att kunna anvÀndas hos ett flertal verksamheter, uppstÄr det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr syftet har varit att förtydliga och öka förstÄelsen för handlingsbarhet i affÀrssystem. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera ett affÀrssystem i en verksamhetskontext dÀr vi har kunnat pÄvisa styrkor och svagheter i utvÀrderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har ocksÄ utifrÄn det lÀmnat förslag pÄ förbÀttringar som kan genomföras med de utvÀrderingsmetoder som ligger till grund för att utvÀrdera handlingsbarhet i ett affÀrssystem. Fokus i vÄrt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gÄ tillvÀga för att Ästadkomma handlingsbarhet i affÀrssystem.Resultatet visar att det som kÀnnetecknar handlingsbarhet i affÀrssystem inte enbart Àr de handlingsbara kvalitetsidealen i affÀrssystemet.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Antalet traineeprogram har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige och allt fler företag erbjuder denna typ av anstÀllning. Traineeprogrammen anses ha ett gott anseende bland Sveriges studenter och dessa riktar sig frÀmst till nyutexaminerade civilingenjörer eller civilekonomer. Programmen kan ses som en förberedande utbildning inför de kommande arbetsuppgifterna och pÄgÄr under 18 ? 24 mÄnader. Traineen fÄr under denna tid chansen att lÀra kÀnna företaget, genomgÄ praktikperioder pÄ olika avdelningar och detta varvas med presentationer av företagets rutiner och kultur.

Mindfulness har anvÀnds som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förÀndra förhÄllningssÀtt betrÀffande sig sjÀlv och yrket.  Det finns mÄnga medicinska studier som pekar pÄ fördelar med att öva sinnet med att vara nÀrvarande i nuet, alltsÄ att vara mindful. Mitt syfte Àr att undersöka om, hur och varför ett Ätta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka tvÄ Är sedan. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever tvÄ Är senare Àr Moxnes elva inlÀrningsprinciper vilka han hÀvdar Àr nödvÀndiga för vuxnas lÀrande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.