LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollÀrarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollÀrare för att fÄ svar pÄ hur de anvÀnder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och anvÀnder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frÄgestÀllningarna som jag sökte svar pÄ var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundlÀggande vid barnsamtal? Varför Àr barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats och jag har anvÀnt mig av intervjuer som informationshÀmtande metod.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Syftet med vÄr undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser pÄverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strÀvan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Konceptet Lean har sitt ursprung frÄn industrin men anvÀnds idag Àven inom andra sektorer, exempelvis inom vÄrd- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar StÀndiga förbÀttringar. Syftet med studien Àr att ur ett chefsperspektiv fÄ kunskaper om specifika framgÄngsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med StÀndiga förbÀttringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller pÄbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar pÄ betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmÄga att anpassa arbetssÀttet till den egna enheten samt synen pÄ StÀndiga förbÀttringar som en stÀndigt pÄgÄende process.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Sedan urminnes tider har mÀnniskan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sÀtter vi fokus pÄ dagens gymnasieskola, dÀr sex- och samlevnadsundervisningen nu Àr ett hett och omdiskuterat Àmne. I dagens skola har omrÄdet en Àmnesövergripande karaktÀr, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsomrÄde strÀvar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielÀrarna ser pÄ denna implementering, Àr det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. MÄlet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning pÄ gymnasiet.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

The purpose of this study is to contribute with new knowledge of  how Talent Management can be seen as a an opportunity or threat for organizational development, concerning competence, on the basis of HR. The research questions asked are: Out of wich aspects can Talent Management be seen as an opportunity or threat on the basis of HR-employees? How can it affect the work of HR? To answer these questions qualitative interviews with five employees within HR from four different companies has been executed. The essay has been investigated on the basis of an explorative aim and with a qualitative method. The empirical results has indicated common themes such as director support, HRs view of Talent Management, HRs development and shifts of generations.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

The aim of this study is to find information about what to do when riding arena footings are worn-out. Especially, the surface layer of riding arena footings is very interesting because of its importance of giving grip in every step for the horse, as well as shock ab-sorption. Generally, surface layers are containing several different parts in order to achieve desirable properties. These different parts can consist of organic material or in-organic material (mostly gravel). Gravel and many other materials in the top-layer are environmental friendly, and therefore, easy to get rid of.

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.