Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka Kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med elever i år 9, i syfte att få dessa elevers syn på vad framgång är och vad det innebär att vara framgångsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nå framgång och att bli framgångsrik. Resultaten har ställts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgång är när man når de egna målen, att betygen är viktiga för att komma in på det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmågor och Kompetenser som betygen inte mäter. Sådana förmågor/Kompetenser är t.ex. förmågan att skapa relationer.

Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhållande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan på yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör även den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vårt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhållande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras.

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets Kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. DeslöjdKompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen..

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, Kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

The Master of Science in Energy Systems Engineering program at Uppsala University started in 2000 and 221 students has graduated since. This master thesis aims to answer what competencies alumni considers most important for successful professional practice. It also seeks to find out how these competencies are reflected in the program to identify potential gaps between importance and how the competencies are being prepared. With inspiration from similar research a method has been developed consisting of two steps: (1) A survey and (2) interviews with alumni. The alumni survey rates the professional importance of 13 competencies and how well the corresponding competency is prepared in the program.

Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ?Dramapedagogik som demokratisk fostran??(2000) och vilka Kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap.

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården.

I dagens skola har läraren fått en starkare roll än tidigare, till stor del beroende på förändrade familje- och arbetsförhållanden. Lärarens kompetens och förhållningssätt har stor betydelse för elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgången har olika aspekter av lärarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem Kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lärareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella Kompetenser lärare kan anses sig behöva, hur lärare kan uppfatta sin lärarroll samt hur medvetna lärare kan vara om elevers uppfattning om lärarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lärare, en kvin-na och fem män. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens Kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Enligt IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att främja kulturell mångfald. Samtidigt påvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlängd arm i den så kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som präglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger Säljö i Lärande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och Kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka Kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM.Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka Kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..