We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment.

Syfet är att belysa hur det intellektuella kapitalet påverkas av företags olika metoder när de knyter till sig kunskap geonom tillskott av talanger, bättre allokering av talangerna eller låter leverantör tillhandahålla talangerna. Metoden består av 2 fysiska och 6 telefonintervjuer med personer som har god insikt i respektive organisations personalpolitik. Företagen befinner sig inte i samma bransch men har den gemensamma nämnaren att vara humankapitalintensiva. Uppsatsen är baserad på en abduktiv forskningsprocess som till grunden är explorativ då belysandet utav talangtillgången inte varit given från början. Uppsatsens slutsatser utgörs av en förklaring till hur IK påverkas av företags metoder när de knyter till sig kunskap.

Ser man över vilka personer som studerar på polisutbildningen är det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det är en stor variation av både killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, åldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utländsk härkomst är den målgruppen som är underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det är alldeles få personer från den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svåraste gruppen att rekrytera inom den kategorin är tjejer med utländskt ursprung.

Problem På arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjänsten. Saknas sådan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anställer en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet är att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större värde för uppdragsgivaren till en så låg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen är av kvalitativ karaktär där vi med hjälp av olika modeller analyserar resultatet från intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i Skåne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte.

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svårare att skilja sig från mängden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tänka på sitt personliga varumärke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fått en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förståelse för be-greppet personligt varumärke. Vi ville med denna uppsats få fram vad det personliga va-rumärket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick från behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumärket samt hur man påverkar och utvecklar sitt eget personliga varumärke. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vårt resultat.

Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor.

Bakgrund: Alumninätverk är ett nätverk för tidigare anställda på ett företag eller för examinerade studenter från högskola eller universitet. Alumninätverk är ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anställning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen då ett företag vill behålla kontakten med sina före detta medarbetare.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrätta alumninätverk och vilken effekt det får när ett företag inrättar ett alumninätverk.Metod: För att uppnå syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag intervjuat ett konsultföretag inom området alumninätverk för att erhålla ett expertutlåtande och fyra företag som idag driver alumninätverk för sina tidigare anställda.Slutsats: Alla företag jag har intervjuat är överens om att fördelarna med ett alumninätverk är många. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affärsnätverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden är fördelarna som främst tas upp. Min slutsats är att fler företag bör börja arbeta med alumninätverk för jag tror att generation Y kräver en strategisk Employer Brandprocess där alumni är en viktig del.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

Vi befinner oss i ett nytt medielandskap, där marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger på nya teorier och strategier för att uppnå fördelaktiga och hållbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte är att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrån teorier om kommunikation, varumärkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen. Frågeställningarna syftar till att först och främst beskriva varför en gala arrangeras?Följfrågor är: Vilka mål har de olika aktörerna med galan? Vilka medel används för att uppnå målen? Men även hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhåller sig gentemot varandra? Det vill säga vilka attityder upplevs, och vad är egentligen prisets effekt?För att kunna få en så bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades på sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom Guldäggsgalan och Spinngalan. Övrigt material som används är litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för småskaliga forskningsobjekt. Vi har även kortfattat beskrivit våra studieobjekt Spinngalan och Guldäggsgalan.

Lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är arbetsrätten som regleras i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Saklig grund måste uppfyllas för uppsägning samt avsked, för att dessa två ska vara giltiga i en rättsprocess. Detta innebär att arbetstagaren måste grovt ha åsidosatt sina åtaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rättsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsägning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de två olika vägarna såsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En närmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstå i och med den rådande lagstiftningen kommer att ses över.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

This study explores the shift in football recruitment from traditional scouting to data-driven methods, focusing on Sweden. It investigates how football organizations can enhance competency for effective data-driven recruitment. Through qualitative interviews with elite Swedish football organizations, the study emphasizes the need for competence development for proficient data-driven recruitment. To address the enhancement of personnel competency in the recruitment process, this study poses the research question: "How can football organizations effectively promote competence development to optimize their utilization of data-driven recruitment?" The results highlight the importance of targeted education, combining expertise in data-driven recruitment with a broad skill set.

Studiens syfte är att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och inställning kravet om att minst två styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieägare har på svenska börsnoterade bolag. För att uppnå vårt syfte har vi samlat in både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillämpar Koden. Sekundärdata har samlats in från regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. Utifrån litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance såsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.