Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Design management är ett arbetssätt som har börjat tillämpas av allt fler företag de senaste åren, men det kan fortfarande vara svårt att förstå betydelsen av design management. I uppsatsen undersöks det vilken betydelse en design managers kompetens och position har för samarbetet mellan det designköpande företaget och en designkonsult under ett designinköp. Genom ett flertal intervjuer, utifrån både design managers och designkonsulters perspektiv, undersöks det hur samarbetet fungerar mellan dessa parter. En analys av intervjumaterial med hjälp av en teoretisk referensram bestående av design management-teori, design som en integrerad process och beslutsrollsteori har lett fram till ett antal slutsatser om design management. Några av slutsatserna är att design management, enligt teorierna, som arbetssätt inte är så vanligt och att det finns en viss samarbetsbrist enligt de intervjuade designkonsulterna, som i viss mån underlättas om design managern har kunskap om vad design innebär..

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av särskilt stöd. För att bryta ner syftet så formulerade jag forskningsfrågor. Frågorna är hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. Utifrån detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som är verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för någon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

På grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nås upp till verksamhetsmål och styrningen är idag inte längre så detaljerad som den var förr. Ett av människors största behov är sociala relationer och uppskattning från andra människor därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dåligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsområde är därför hur man kan skapa ett bra samarbete på arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska få en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete är för något och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda på detta har varit personliga intervjuer med chefer från olika verksamheter, närmare bestämt sex olika, privata som offentliga.

Turismmarknaden är en mycket heterogen marknad, men präglas främst av mindre företag. Företagen kan därför ha svårt att nå ut med marknadsföringen på grund av bland annat begränsade resurser. Detta gjorde att vi ville undersöka hur turismföretagen arbetar i nätverk i marknadsföringsfrågor och vilka problem som de kan uppleva när de samarbetar med företag som annars är deras konkurrenter. Vi ville också ta reda på vilka för- och nackdelar företagarna upplever med samarbete. Fenomenet har vi undersökt genom att göra djupintervjuer med representanter för ett antal turismföretag i Kristinehamns kommun.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare på ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara på. Avsikten är dessutom att jämföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i två likadana verksamheter på olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkäter delats ut, där medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara på deras kompetens och talang. De ombads även skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrågor som senare låg till grund för analysen.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas.

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 ? 13 år. Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp..

Vi är två yrkesmän som har arbetat i över 20 år inom våra respektive yrkesområden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det här är vårt examensarbete där vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna använda oss av denna studie till att kvalitetsförbättra utbildningen för eleverna.Enkäten har vi sammanställt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av frågorna samt att den skall ligga till grund för vårt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fått av respondenterna kan vi se att det råder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak är nöjd.Enkäterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i någon form..

Syftet med detta arbete var att studera hur några andraspråkselever på SFI använder varandra som resurser vid två olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen består av transkriberade bandinspelningar från första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick från hypotesen att samarbetsinlärning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar språkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter är innehållsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen..

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.