Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation.Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Utlandstjänstgöring kan för många vara en spännande del i yrkeskarriären. En mission i utlandet innebär möten med andra kulturer, främmande språk, insikt i främmande länders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. Tjänstgöringen utomlands ger ofta mersmak, väljer man att åka iväg en första gång så följer gärna fler missioner. Polismannen samlar på sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjänstgöring ger. Med hjälp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst från myndighetens sida samt visa på hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

Samhall arbetar aktivt mot målsättningen att varje år få fem procent av sina anställda att göra övergångar till andra anställningar utanför sin verksamhet och på Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgångsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anställda till andra verksamheter med fokus på vilka förutsättningar för lärande och kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivations¬potential arbetsuppgifterna har. På Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsväxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har även gjorts. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som påverkar lärande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anställda på Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett välfungerande samarbete i arbetsgrupperna är två betydande framgångsfaktorer.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

Syftet med detta examensarbete är att ur ett Supply Chain Management perspektiv undersöka förutsättningar för att implementera ett tredjepartslogistikföretag från EU i ett växande industriområde i Kina. Detta examensarbete fokuserar på distriktet Xiaohe i staden Guiyang i provinsen Guizhou.Logistikbranschen är en av de snabbast växande industrierna i Kina. Den kinesiska regeringen föreslår en främjande policy för en logistikexpandering som innefattar skattereduceringar och nedsatta priser på lokalhyra och markpriser för logistikföretag. Den största skillnaden mellan marknaden i EU och marknaden i Kina är de kulturella skillnaderna i sättet att göra affärer och att umgås. Korruption kan förekomma i Kina och det är värt att undersöka de kinesiska företagen innan ett samarbete inleds.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna.

Ett problem entreprenörer ofta ställs inför vid uppstarten av ett företag är en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa båda. Hur avgörande är nätverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgångsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgång? Syftet är att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda när denna utgör ett lämpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill även förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential påverkas av att få tillgång till både kapital och handgriplig hjälp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillämpat en induktiv ansats, genom att vi låtit studien ha sin utgångspunkt i empirin.