Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

Child poverty in Sweden is a widespread phenomenon and occurs in diverse spheres in society; at home, in school and in leisure activities. Therefore more professions than just traditional social workers meet this phenomenon in varied areas which creates different comprehensions and abilities to handle the issue among various professions.This study aims to investigate the collaboration between different professions in relation to child poverty in a municipality in Sweden. Represented professions are social workers, teachers, welfare officer, recreation instructor and leaders, special assistant and municipality coordinator. In total eleven persons were interviewed.The results illustrate a good will among the professions to collaborate to improve negative consequences of child poverty. Traditional boundaries between professions are limited since every profession is needed in this collaboration and have the opportunity to use their professional knowledge in a certain field.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling..

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

The Swedish school is today a meeting place for many people with different cultures. The teacher education at Södertörn University have since 2002 been influenced by an intercultural profile. The purpose of this study is to investigate how the intercultural profile of Södertörn University is expressed in preschool- teachers/ teachers work. Is an intercultural approach requested in schools and is intercultural approach useful and applicable in the teaching profession? The report is based on a qualitative study of what intercultural competence means for five preschool- teachers/ teachers who have graduated from Södertörn University.

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

In my study I focus on how teachers work and teach regarding reading in schools and what kind of methods they are using. The purpose of this study is to find out if there are any differences between experienced and inexperienced teachers. I examine this in three different primary schools where I interviewed two teachers with long experience in teaching children in the age of six to ten years old. I also interviewed two teachers with four or less year of experience in teaching. I have done this study through qualitative interviews with experienced and inexperienced teachers. Through these interviews my purpose was to find out how they teach the students how to read and what factors that influence the choice working strategies. The results show that teachers, regardless of experience teach the students through different approaches.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmässiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, även sådan som inte går att validera. Allt lärande förändrar därför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap är starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lärande medför förändringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bär med sig mellan olika sammanhang och situationer. Omvälvande livshändelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lärande.

I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 ? talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda.

Sammanfattning I vårt examensarbete är syftet att belysa hur yrkeslärare på Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser på sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktärsämnet de undervisar i. Vi ville i studien få svar på frågorna om; vilken syn har yrkeslärare på hur de underhåller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktärsämnet, hur ser yrkeslärarna på den kompetensutvecklingen/fortbildning de får idag och vilken kännedom menar yrkeslärarna de har om branschens önskemål när det gäller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkäter till tjugofem yrkeslärare på Fordon- och Fordontransportprogrammet på tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslärarna inte ansåg sig få tillräckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktärsämnet eller allmänpedagogiskt. Yrkeslärarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser på skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvärd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslärare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslärare.

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Sverige fick i augusti 2011 en ny läroplan som det runt om på skolorna satsats enormt mycket tid och resurser på att implementera. Vårt syfte med undersökningen är att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos några rektorer och lärare på tre olika skolor. Vi har valt att rikta våra forskningsfrågor mot tre områden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat använt oss av det läroplansbetänkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vår empiri utifrån både den kritik och de förslag på förändringar som ges i denna samt utifrån relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att använda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod då vi ville få fram individuella skildringar och upplevelser av våra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lärarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gällande deras syn på sin framtida profession.