I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder för lärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar med internationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annat lärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställs nya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld. Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med två lärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn på deras utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samt på ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli så utvecklande som möjligt för lärarstudenter..

Som snart nyutexaminerade väcktes vårt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare är på arbetsmarknaden idag. Enligt en enkätundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansåg över 80 % av studenterna att de har en tillräcklig eller mer än tillräcklig kompetens i förhållande till sina arbetsuppgifter. Däremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsägelsefulla och vi önskar därför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen är att få en större förståelse kring vilka föreställningar som är framträdande i arbetsgivares krav på personalspecialisters kompetens.

HR-kontoret inom organisationen Luleå kommun anser att urvalsprocessen i rekryteringsarbetet inte fungerar som man önskar, då organisationen anses ställa för höga förutsättningar i sina kravprofiler. Detta bidrar till att de kandidater som inte uppfyller kraven inte kan anställas till organisationen och en förutsättning som väger tungt är erfarenhet. Utgångsläget för min studie är att undersöka hur chefer inom organisationen anser att erfarenhet är av betydelse i kravprofilen inom rekryteringsarbetet. Syftet med studien är att undersöka hur chefer preciserar kravprofilens innehåll och betydelse i en rekryteringsprocess med fokus på kravet erfarenhet. Vidare syftar studien även till att belysa och definiera hur chefer diskuterar och utformar innehållet i en kravprofil.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Syfte och frågeställningarVårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare?MetodUndersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består.

Syftet med detta examensarbete är att utreda/undersöka om det är möjligt att lagra och presentera medarbetares kompetens inom ett kunskapsintensivt företag. Initiativtagare till examensarbetet är konsultbolaget Nethouse Sverige AB.Allteftersom Nethouses medarbetarantal växer, blir det svårare att på ett bra sätt strukturera och sammanställa kompetensen och kapaciteten som finns inom företaget. Det blir också svårare att hålla koll på inom vilka områden enskilda medarbetare utvecklas.         Svårt att sammanfatta kompetensen inom (medarbetare) och utanför (arbetssökande) Nethouse.Uppdatering av konsultprofilen (Word-dokumentet) glöms lätt bort.Svårt att söka efter medarbetare/arbetssökande med vissa kompetenser.För att på bästa sätt lösa problemen har en förstudie inom kravhantering genomförts. Förstudien resulterade i ett antal kravinsamlingsmetoder som sedan användes för att på bästa sätt extrahera de krav som fanns på ett kompetenssystem.Kraven uppfylldes genom att implementera en webbapplikation där varje medarbetare på Nethouse ges möjligheten att skapa en egen profil.

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa på din kärnkompetens?. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

SammanfattningGlobaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet.Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades.

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

BakgrundDenna studie handlar om yrkeslärare på gymnasial utbildning och deras kompetens, samt den undervisning som de bedriver. Det är aktuella frågor: gymnasial yrkesutbildning, yrkeslärares kompetens och yrkeslärarutbildning, som är i fokus i flera av de utredningar som regeringen tillsatt efter dess tillträde 2006. Ambitionen är att reformera yrkesutbildning vid gymnasiet (och kommunal vuxenutbildning) för att det ska bli bättre kvalitet och att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivets krav. Men även om dessa frågor är aktuella, så är de också eviga. Hur gymnasiets yrkesutbildning ska utformas och dess problem har varit föremål för diskussion sedan det sammanhållna gymnasiets införande 1968.SyfteSyftet med studien är att få kunskap om yrkeslärares didaktiska kompetens.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.