Sök:

Sökresultat:

4460 Uppsatser om Kompetensöverföring - Sida 33 av 298

En undervisningsmetods betydelse

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan pÄverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

Kalibrerad f?r prestation. En kvantitativ studie om kroppskompositionens p?verkan p? fysiska tester hos juniorishockeyspelare

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Rekrytering av kundorienterad personal

SammanfattningSyfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende pÄ individens sociala förmÄga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgÄr frÄn att uppnÄ en förstÄelse och tillÀmpar dÀrför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anstÀllda frÄn olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrÄn analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmÄgor, kompetens och drivkrafter Àr viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lÀgger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, vÀrderingar och attityder Àr av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfÀllet. Ytterligare slutsats i studien Àr att individens sociala förmÄga Àr av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen pÄ vad som kÀnnetecknar social förmÄga skiljer sig mellan respondenterna.

Vem fÄr jobbet? : En studie om de kompetenser som efterfrÄgas för yrket inköpsassistent

I den hĂ€r uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrĂ„gar. Ämnet Ă€r aktuellt dĂ„ yrkesrollen som inköpsassistent Ă€r svĂ„r att definiera och teori har pĂ„visat att rekrytering försvĂ„ras av det faktum. Det kan i sin tur leda till felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ämnet Ă€r ocksĂ„ relevant dĂ„ förĂ€ndringar inom modebranschen har pĂ„verkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd pĂ„ olika företag. FörĂ€ndringar stĂ€ller högre och delvis helt nya krav pĂ„ rekryterare inom branschen.

Familjebehandling pÄ vÀg tillbaka? : En intervjustudie om behandlingspersonals syn pÄ familjeterapi inom barn och ungdomspsykiatrin

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Kompetensbaserad rekrytering genom sociala medier : En empirisk undersökning om hur sex organisationer anvÀnder sig av sociala medier i sin rekrytering

Organisationer fÄr svÄrare att rekrytera personer med efterfrÄgad kompetens. För att attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier Àr ett alternativ. Det pedagogiska problemomrÄdet Àr kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen Àr avgrÀnsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.

Organisatoriska motstÄndsfaktorer vid val av anvÀndarrepresentanter till systemutvecklingsprojekt

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och dÀrmed kan projektstyrningen ses som ett hjÀlpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar Àr det Àven viktigt att rÀtt anvÀndarrepresentanter vÀljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De anvÀndare som ska delta i projektgruppen mÄste vanligtvis fristÀllas frÄn sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en anvÀndare med de egenskaper som efterfrÄgas i projektgruppen inte fristÀlls, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvÀndig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förvÀntade resultatet. Det ansÄgs dÀrför intressant att undersöka om det förekom nÄgra organisatoriska motstÄndsfaktorer vid val av sÀrskilda anvÀndare, samt om detta kunde generera nÄgra konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

Kompetensutveckling hos revisorer fram till auktorisation

UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..

Modulgenerator för Matchade Transistorpar

Detta examensarbete syftar till att implementera en modulgenerator som automatiskt genererar ett matchat differentialpar. Detta för att enkelt kunna generera detta vanlig förekommande byggblock utan att behöva rita om allt frÄn grunden. Modulgeneratorn som konstruerats klarar att skapa upp till 2x2 transistor block matchad layout med eller utan sköld. Programmet skapar med hjÀlp av indata frÄn konstruktören en skrÀddarsydd layout som kan anvÀndas som byggblock i integrerade kretsar. Examensarbetet Àr slutfört och har genomgÄtt omfattande testning The aim of this thesis is to implement a module generator that automatically generates a matched differential pair.

KöpmÀklare : Bristen pÄ köpmÀklare i Sverige - en förtroendefrÄga?

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Möjligheter med begrÀnsningar : NÄgra lÀrares erfarenheter av IKT i undervisningen

Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.

Formell eller informell kompetens.

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Social kompetens

Syftet med vÄr C-uppsats var att ta reda pÄ hur enhetschefer tÀnker kring begreppet social kompetens. För att ta reda pÄ det valde vi att vÀnda oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i Àldreomsorgen. De frÄgor som vi ville ha svar pÄ var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens Àr? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillrÀckligt med arbetstid och förutsÀttningar för enhetschefer att anvÀnda sig av sin sociala kompetens? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor utgick vi frÄn en kvalitativ studie dÀr vi utarbetade en intervjuguide som frÀmst utgick ifrÄn vÄr frÄgestÀllning men Àven utifrÄn informanterna kön, Älder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns nÄgra skillnader och likheter mellan informanterna.

SjukvÄrd ombord

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag

Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka specialpedagogens roll nÀr det gÀller skolutveckling, utifrÄn ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrÄgor specialpedagogisk kompetens efterfrÄgas. Vi har dÀrför valt att intervjua tio rektorer, för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsomrÄdet. Visionen om en skola för alla stÀller nya krav pÄ de verksamma inom skolan.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->