Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning.Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare.Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen..

I den här uppsatsen undersöks bokträdets (Fagus sylvatica) förmåga att skapa olika sorters platser och rum. Detta sker dels genom en litteraturstudie och dels genom analyser av fyra platser i Alnarp Västerskogs bokbestånd. Två olika sorters analyser har gjorts; en känslostyrd med skiss och prosa som verktyg; samt en begreppsstyrd med utgångspunkt i litteraturstudien och med fotografi som verktyg. Förhoppningen har varit att på så sätt få en bredare bild av platserna och upplevelsen av dem. Vidare har litteraturstudien berört fenomenen plats och rum samt hur vi med hjälp av växter som en slags byggstenar kan skapa dessa rumsliga miljöer..

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka hur automatiserade tester skall införas i ett visst företags utvecklingsprocess. De tester som är aktuella för automatisering är de tester som genomförs via det grafiska användargränssnittet.Arbetet har främst inriktat sig på att utvärdera vilket verktyg som är lämpligast att använda sig av. Dessa verktyg använder sig av en speciell teknik kallad Capture/Replay, men erbjuder även möjligheter att skriva testfall för hand. Utvärderingen visade att två av de testade verktygen är ungefär likvärdiga. Att endast rekommendera ett av dessa var omöjligt eftersom det hade krävts en än djupare analys av de behov som finns i företagets testverksamhet.Arbetet tar även upp saker som man ska tänka på när man inför automatiserade tester i sin verksamhet.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

Strömsholmen är en världsledande tillverkare av gasfjädrar och gashydrauliska system. De tillverkar gasfjädrar under tre olika varumärken; Kaller, Hyson och Fibro. Strömsholmen erbjuder kunder att köpa serviceutrustning så att gasfjädrarna kan repareras eller underhållas. En del av serviceutrustningen är en serviceväska med serviceverktyg. I detta examensarbete har serviceväskan och verktygen i väskan utvecklats vidare och designats om för att vara mer användarvänliga, bättre representera varumärkena samt reducera kostnaden.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

AbstractSyftet med denna undersökning är att intervjua pedagoger för att få vet mer om synen på bild som ett verktyg i lärande processen och om de pedagogerna anser att de utnyttjar bilden som en medierande och ämnesövergripande resurs. Undersökningen är gjord genom att fem pedagoger på olika skolor i Skåne och Blekinge har intervjuats. Undersökningen är fokuserad på pedagogernas kunskap och inställning till bildanvändandet. Resultat visar att pedagogerna har en stor vilja att utveckla sig för att skapa motivation och en bättre miljö där eleverna kan utöva bildanvändandet. Det finns en kunskap om hur integrativt lärande fungerar, både hur bild och andra ämnen kan länkas ihop i ett ämnesövergripande arbetssätt och hur bilden kan utnyttjas ämnesspecifikt.Ämnesord: Mediering, bild, bildanvändande, integrativt lärande, motivation, skapande och miljö .

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssätt och verktyg motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivkunskaper. De arbetssätt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning är socialt samspel, IKT och läsförståelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande både kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. Utifrån artiklarna har vi uppmärksammat att IKT, läsförståelsestrategier och det sociala samspelet är stöttning för eleverna. Stöttningen krävs för att motivera eleverna att klara av de alltför svåra uppgifterna som de annars känt olust inför.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi..

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

En viktig del i verksamhetsstyrningen vid en röntgenklinik är att sätta priser på de undersökningar man erbjuder, ett problem man jobbat med på olika sätt genom tiderna. MedEko var ett gammalt verktyg, utvecklat på 90-talet, som löste det här problemet men som av olika anledningar inte längre går att använda. Sectra utvecklar och säljer IT-system till röntgenkliniker och ser ett behov av att för vissa kunder erbjuda en mer avancerad typ av verksamhetsstödjande tjänster. Det här examensarbetet har varit en del av en förstudie för att utreda om ett verktyg motsvarande MedEko passar in i den kategorin.Syftet med projektet har varit att kartlägga och utvärdera MedEko:s värden och funktionalitet, realisera de mest tydliga värdena i en prototyp och slutligen validera dem mot tre av Sectras kunder med målsättningen att bilda en uppfattning om intresset för den här typen av verktyg.Två övergripande värden har identifierats och verifierats. Det primära värdet är att få fram detaljerad kostnadsinformation för specifika undersökningar baserat på verksamhetens befintliga produktionsfaktorer.

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med..