Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om en matematiklåda kan skapa intresse för matematik hos de små barnen på förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhållningssätt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgå från barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklåda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan där barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som är mellan två och tre år för att se hur de mottog min matematiklåda.

Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun.

Arbetet ger en inblick i hur lärare arbetar med matematik och vilka faktorer som påverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssätt lärare kan tillgå för att matematikkunskap ska uppnås hos elever..

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik..

Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter.

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?läsa, skriva, räkna? år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att ta reda på elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser är att reflektion inte synliggörs och läggs mer tyngd på i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebär att fokus har legat på våra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom ämnet för att få svar på våra frågor. Vi har även intervjuat fem verksamma lärare som undervisar i matematik i de lägre årskurserna.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade.

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..