Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elevens egen uppfattning om deras motivation för matematikämnet förändras genom att införa fler problemlösningsuppgifter i undervisningen. Undersökningen genomfördes under vår praktik som var sju veckor i en grupp på 17 elever i årskurs 9. Vi införde en problemlösningsuppgift som inledning på tio matematiklektioner. Vi använde oss av enkät vid två olika tillfällen för att se om elevernas uppfattning om deras motivation förändrats. Resultatet visade att problemlösningsuppgifterna gjorde matematikämnet roligare.

Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

SyfteSyftet med studien var att undersöka på vilka sätt två gymnasieelever, som är i matematiksvårigheter och går på byggprogrammet, använder den matematik de lär i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgår man från att människor lär sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lärprocessen använder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhället. Dessa verktyg är skapade av samhället, och de medierar vardagen för användaren. Ett centralt verktyg är språk, och med det kommunikation.MetodStudien är etnografiskt inspirerad.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klasslärare arbetar med de elever som har läs och skrivsvårigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i årskurs 3-5 för att få deras syn på vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgång vad styrdokumenten säger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssätt för pedagoger och elevers självförtroende.Undersökningen visar att lärarna är medvetna om vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns och att de trots resursbrist gör så gott de kan för att stötta sina elever. Våra slutsatser av undersökningen är att det viktiga i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter är att de får det stöd de behöver så att de kan genomgå skolan med gott självförtroende. Det visade sig att den hjälp eleverna fick var beroende av resurser och den tid läraren kunde ge dem..

ResuméArbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva matematikundervisning ? Sju lärares berättelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvägagångssättSyftet med studien var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare säger att de använder för att få eleverna att förstå matematik. Vi ville veta hur verksamma lärare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vår lärarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas på ett bättre sätt. Utifrån egna erfarenheter har vi noterat att många elever upplever matematikämnet som svårt, tråkigt och enformigt. Metoden vi använt oss av är kvalitativ, vi har intervjuat lärare för att få deras tankar kring matematikundervisning.

I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda på hur lärare i årskurs fem och sex uppfattar relationen mellan läsförståelse- och matematiksvårigheter samt hur de väljer att arbeta inom dessa områden. Vi har även genom enkäter hos dessa lärares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom läsförståelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgått från i denna rapport är fenomenografi som handlar om hur människor uppfattar sin omvärld. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner.

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.