Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förÀndra elevens syn pÄ tilltron till det egna tÀnkandet i matematik. VÄrt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfÀllen. Den metod vi valde att anvÀnda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgÄngspunkt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av reflektionsfrÄgor till eleverna vid undervisningstillfÀllena och vi observerade dessa tillfÀllen med hjÀlp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lÀrare tÀnker kring matematik i förskolan. Syftet Àr Àven att undersöka hur lÀrare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gÄ till. Det framkom att vÀldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sÀtta pÄ sig ?matteglasögonen?, för att pÄ sÄ sÀtt se all den matematik som bÄde de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

AnvÀndandet av barnböcker för att upptÀcka matematik Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som inte Àr helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen vÀcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien Àr att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptÀcka matematik. Metoden grundar sig pÄ ett undervisningsförsök dÀr jag tillsammans med en grupp barn och utifrÄn en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lÀmpar sig mycket vÀl som tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats Àr att genom att vara en medveten pedagog och se sÄ vÀl till barnens förförstÄelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer frÄn en boks text och bilder hitta vÀgar till matematikens vÀrld..

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersÀtts idag med praktisk matematik. Eleverna fÄr en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohÀlsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i nÄgon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund stÀlls frÄgorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkÀtundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gÀrna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och vÀder hindrar. Pedagogerna exemplifierar mÄnga moment lÀmpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori pÄ byggprogrammet pÄ Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslÄr att yrkesrÀkning och infÀrgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lÀr sig mycket bÀttre. Undersökningen Àr endast gjord pÄ Rönninge gymnasium och Àr dÀrför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplÀgg. FullstÀndig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag pÄ Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i nÄgra byggkurser. Det jag vill visa pÄ Àr att integration mellan kÀrnÀmnet matematik och karaktÀrsÀmnet byggteori Àr fullt möjligt, men att det som saknas Àr kurslitteratur som knyter samman de bÄda. I dagslÀget Àr det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lÀrare att se till att infÀrgning av matematik i byggteorin genomförs.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.

Dagens svenska samhÀlle stÀller stora krav pÄ lÀskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lÀssvÄrigheter innebÀr det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjÀlp av tekniska lÀshjÀlpmedel.För att ta reda pÄ vilka kompensatoriska tekniska hjÀlpmedel som anvÀnds i den svenska grundskolan och vilka lÀssvÄrigheter eleven har som fÄr tillgÄng till lÀshjÀlpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visade att det var ett fÄtal lÀshjÀlpmedel av dem som marknaden erbjuder som anvÀnds i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska lÀshjÀlpmedel Àr i ett inledningsskede.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och om de kan senÄgon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkÀtundersökning i tvÄ klasser i skolÄr 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik Àr i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga Äsikter överlag Àr att matematik Àr ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmÀnna attityden utÄt i klasserna Àr en annan.I bakgrund tittar vi pÄ tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde sÀger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi Àven upp olika faktorer som pÄverkar eleverna till deras attityder, exempel pÄ dessafaktorer Àr familj, vÀnner och lÀrare..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.