Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur barns matematiska förstÄelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr följande: Hur tÀnker barn kring matematik? Hur anvÀnds matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vÄrt arbete pÄ Àr bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans lÀroplan (Lpfö 98) och grundskolans lÀroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmÄga att anvÀnda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgÄngspunkt ifrÄn barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. PÄ varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-ÄrsÄldern.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser pÄ lÀxan i allmÀnhet och i synnerhet matematiklÀxan. Med ett fokus pÄ vilka olika typer av lÀxor det finns bÄde i allmÀnhet men Àven inom matematikÀmnet. Fokus har Àven legat pÄ hur lÀxor i matematik pÄverkar elevers motivation och prestation i matematikÀmnet.  Studien bestÄr av tolv artiklar och rapporter som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna. Vi har fokuserat pÄ studier gjorda pÄ elever i Ärskurs 4-6, men har anvÀnt artiklar och rapporter som diskuterar andra Ärskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra Ärskurser.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lÀrande i matematik, syftet med Àmnet, vilka strategier de anvÀnder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.UtifrÄn ett elevperspektiv anvÀnde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger pÄ bestÄr av enkÀter med öppna frÄgor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i Är 5 och 6 deltog. Med utgÄngspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgÄr att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lÀrande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För mÄnga elever Àr matematikinlÀrning ett sjÀlvstÀndigt arbete med stÀndig trÀning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklÀrarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklÀrarna arbetar med öppna uppgifter utifrÄn mÄl och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi anvÀnder oss av Àr observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklÀrarna.Enligt matematiklÀrarna Àr alla elever med nÀr de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att tvÄ av lÀrarna anser att elever med för fÄ förkunskaper inte kan vara med. En lÀrare menar ocksÄ att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istÀllet för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler Àn vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivÄn höjs.MatematiklÀrarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svÄrigheter elever har i matematik och vad lÀrarna och eleverna ansÄg om matematiksvÄrigheter. Av olika anledningar vÀcktes intresset hos mig att undersöka frÄgan om matematiksvÄrigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvÄrigheter. Varför antalet elever som lÀmnar grundskolan med ett icke godkÀnt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton Ären, i Sverige? Jag vill ocksÄ se i vilken grad matematiksvÄrigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi fÄtt kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lÀrande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hÀvdar att trots styrdokumentens betoning pÄ problemlösning, kommunikation och argumentation sÄ Àr matematikÀmnet grundskolans tystaste Àmne. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lÀrare arbetar med det nationella provet med fokus pÄ gruppuppgiften i matematik. Vi har anvÀnt intervjuer, observationer och enkÀter för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningen genomfördes med lÀrare och elever i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.