NÀr vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spÄr hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i Äldrarna eleverna kommer. Vi har Àven observerat mÄnga olika typer av lÀrare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet Àr dÀrför att titta nÀrmare pÄ hur intresset ser ut i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor samt titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar intresset hos eleverna. För att ta reda pÄ detta har vi utfört enkÀtundersökningar i de olika klasserna. UtifrÄn svaren frÄn enkÀterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hÀlften som enligt enkÀterna tyckte om matematikÀmnet och hÀlften som inte tyckte om det.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ramfaktorteori undersöka hur lÀrare lÀgger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsÀtt kan pÄverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. UtgÄngspunkt för studien har varit svenska elevers försÀmrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frÄgestÀllningar har jag sökt svar pÄ: Hur arbetar lÀrare med matematik i Ärskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lÀrare, i dessa Ärskurser, pÄ elevers matematikkunskaper? Hur tror lÀrare, i dessa Ärskurser, att deras arbetssÀtt pÄverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklÀrare som Àr behöriga och undervisar i Ärskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i lÀroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

ABSTRAKTMatematiken bör vÀcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lÀra i de tidiga skolÄren fortfarande Àr stor, innehÄllet i matematikundervisningen Àr omvÀxlande och eleven fÄr aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolÄren.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder laborativ matematik i skolans tidiga Är. Resultatet av studien grundar sig pÄ intervjuer och observationer av tre lÀrare som undervisar elever i Är 1-3. Samtliga lÀrare i studien arbetar laborativt i nÄgon omfattning.Undersökningen visar att lÀrarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förstÄelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Undersökningen ger en inblick i hur elever pÄ grundskolan upplever Àmnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i Ärskurserna 3, 6 och 9. Studien ger Àven en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i Àmnet skiljer sig mellan Ärskurserna. Elever i Ärskurs 3 upplever Àmnet som mer roligt och intressant Àn de Àldre eleverna. Det eleverna i alla Äldrar var ense om Àr att Àmnet Àr viktigt.

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov pÄ kursen. PÄ de flesta yrkesförberedandeprogrammen Àr det över 40 procent av eleverna som inte fÄr godkÀnt pÄ detta kursprov och 30 procent av eleverna förvÀntas fÄ ?Icke godkÀnt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lÀmnar gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg, Àr bristen pÄ motivation. Det finns dÀrför ett stort behov av att se över vilka förÀndringar som kan utföras i de teoretiska Àmnena för att öka elevernas motivation och sjÀlvförtroende pÄ de praktiska programmen.

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.