Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-lÀnderna, ett resultat som dessutom över tid försÀmrats mest bland deltagande lÀnderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagÀndring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats Àr att följa upp hur lagÀndringen kan komma att ge en förÀndring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts dÀr lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förÀndringar denna lagÀndring kan medföra undersöks. Dessa förÀndringar har sedan satts i relation till inlÀrningsteorier och med vad forskning menar att framgÄngsrik matematikundervisning Àr.

Syftet med studien Àr att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) Àr en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU Àr bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgÀngligheten stÄr individanpassningen som garant för en god lÀrsituation. Faktorer som i hög grad pÄverkar DU och genomströmningen Àr studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lÀrande i matematik. UtgÄngspunkten för arbetet hÀmtade jag frÄn erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssÀtt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ättondeklass i LuleÄ kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefÀr 30% av lektionen.

Under vÄr utbildning pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har lÀrobokens vara eller inte vara stÀndigt diskuterats i olika sammanhang. DÀrigenom har vÄra frÄgor vÀckts kring anvÀndandet av lÀroboken ute i skolorna. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare för att se hur deras tankar, arbetssÀtt och instÀllning till lÀroböcker har förÀndrats frÄn examen till idag. I vÄrt arbete behandlar vi olika lÀrande- och kunskapsteorier som berör anvÀndandet av lÀroboken och synen pÄ kunskap och lÀrande. UtifrÄn vÄrt resultat anser lÀrare att lÀroboken i matematik Àr ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i fÀrdighetstrÀningen.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

LÀrare planerar undervisning och vÀljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lÀrares tankar om vilket matematiskt innehÄll elever möter samt vilka förmÄgor elever trÀnar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lÀrare som fick svara pÄ frÄgor kring en uppgift i matematik. De övergripande frÄgorna handlade om matematiskt innehÄll och förmÄgor, men Àven uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrÄgades. LÀrarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lÀrarna i hög utstrÀckning sorterade in uppgiften inom omrÄdet kombinatorik och att de framförallt sÄg uppgiften som en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare bedömer och vad de upplever vara vÀsentligt att elever lÀr sig i matematik. Vi har utgÄtt frÄn aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vÄrt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhÀllen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lÀttöverskÄdligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lÀrarna Àr mycket lÀromedelsbundna.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Syftet med vĂ„rt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förstĂ„else för Ă€mnet matematik genom att de fĂ„r samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi tvĂ„ utvalda elever med hjĂ€lp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes pĂ„ dessa tvĂ„ elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förstĂ„else enligt vĂ„r mening, pĂ„ grund av att det knappt fördes nĂ„gon dialog i den aktuella gruppen.