Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik pÄ ett alternativt sÀtt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar pÄ ett alternativt sÀtt med matematik. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger som har berÀttat om och demonstrerat sitt arbetssÀtt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssÀtt som kan ersÀtta det traditionella arbetssÀttet i matematik, det vill sÀga enskilt rÀknande i matematikboken. .

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger pÄ förskolan anser vara innehÄllet i Àmnet matematik för smÄ barn och jÀmföra detta med litteraturens beskrivning. En enkÀtundersökning gjordes för att fÄ fram vilken instÀllning verksamma pedagoger i en medelstor tÀtort i Mellansverige har till Àmnet matematik. De flesta tillfrÄgade pedagogerna anser att man ska lÀra barnen matematik tidigt i livet för att man ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, sÄ stÄr det Àven i lÀroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

Syftet med arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i Äldern 5-6 Är pÄ förskolan. Vi observerade lÀrarna i en höglÀsningssituation, dÀrefter intervjuade vi dem för att fÄ en djupare bild av hur de tÀnkte kring höglÀsning och matematik. Resultatet pÄ undersökningen visar att lÀrarnas kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i höglÀsningen. Resultatet visar ocksÄ att det Àr av stor vikt att lÀrarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som Àr bÄde synlig och dold i boken. .

 Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vad sorts matematik som barn anvÀnder vid sociala interaktioner i leken. Studien Àr alltsÄ gjord för att skapa en ökad förstÄelse för hur barn, utan pÄverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfÀllen. Observationerna genomfördes pÄ bÄde ett strukturerat sÀtt, med hjÀlp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sÀtt, dÀr jag anvÀnde mig av endast fÀltanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfÀllena.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken matematik pedagogerna upptÀcker att de yngsta barnen anvÀnder sig av i lek inomhus sÄvÀl som utomhus. Vidare Àr jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön pÄverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Abstrakt Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödÄtgÀrder med avseende pÄ inlÀrningsstilar, minnestrÀning och studieteknik ?NÀstan allt man gör Àr ju studieteknik? Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.?Almost everything we do is study-techniques? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i Ärskurserna F-9. De kompensatoriska stödÄtgÀrder vi vill undersöka Àr de som Àr inriktade pÄ inlÀrningsstil, minnestrÀning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjÀlpmedel och metoder som finns för att underlÀtta skoltiden för elever i svÄrigheter av olika slag. Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan tvÄ personer, respondenten och intervjuaren. Studiens resultat visar att mÄnga specialpedagoger Àr vÀldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbÀttra elevernas studieteknik och minne.

Matematik ingÄr i förskolans strÀvansmÄl, och Àr ett av mÄnga strÀvansmÄl i förskolan. Detta innebÀr att pedagoger skall strÀva efter dem och hitta tillfÀllen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlÀtta barnens vidareutveckling och hur medvetna de Àr om strÀvans mÄl i just matematik för förskolan. Vi har Àven valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess anvÀndning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sÀtt att lÀra ut matematik, men tyvÀrr hittar fÄ pedagoger tid att sÀtta sig in i det och förstÄ barns tÀnkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmÀrksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Syftet med vÄrt undersökning var att öka elevernas motivation att lÀra sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i LuleÄ och Kiruna kommun, i tre olika Ärskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas Äsikter om Àmnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i smÄ grupper eller enskilt.

VÄr studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att fÄ en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vÀgar runt funktionshindret lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi nÄr ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjÀlpa elever som har problem i sin lÀs- och skrivinlÀrning samt hur pedagoger kan anvÀnda kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar pÄ olika skolor frÄn skolÄr ett till skolÄr fem har vi fÄtt svar pÄ vÄr problemprecisering. VÄrt resultat med stöd av tidigare forskning pekar pÄ att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

BAKGRUND: DÄ matematik aldrig har varit mitt favoritÀmne i skolan blev jag starktfascinerad av Àmnet under VFU i förskoleklass dÄ pedagogerna dÀr uppmÀrksammade mig pÄ all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting Àr olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie Àr att identifiera tecken hos barn pÄ att de Àr intresserade och motiverade att lÀra matematik sÄ att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lÀrande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning dÀr jag frÀmst har anvÀnt mig av videoobservationer. Studien har skett pÄ min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i Äldrarna 1-6 Är.RESULTAT: Barn anvÀnder matematik i sin vardag, vid pÄklÀdning, i leken och imatsituationer, men det troliga Àr att de inte vet om det. DÀrför behöver de hjÀlp med att sÀtta ord pÄ detta fenomen. Det Àr dÄ av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog Àr nÀrvarande för att fÄnga upp matematiken nÀr den uppstÄr..

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..