Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till ämnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen är gjord på två olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever. Lärarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.

Bakgrunden till denna rapport är de goda resultat som de finländska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlägga 15- åringars kunskaper i ämnet. Syftet med vår studie är att finna några faktorer som ligger bakom de finländska elevernas framgångar i matematik. De metoder som användes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer på två skolor i Finland. Med hjälp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhällets syn på skolan, lärarutbildningen i Finland, arbetssätt, undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever, tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning..

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..

Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på vilka orsaker som gör att elever får svårigheter med lärande i matematik. Vi vill ta reda på hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och då arbeta förebyggande mot svårigheterna. För att få svar på våra frågor har vi studerat relevant litteratur inom ämnet. Vi har även intervjuat fem lärare som arbetar med matematikundervisning i de lägre åldrarna för att ta reda på deras erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever får svårigheter med lärande i matematik främst beror på brister i undervisningen samt elevens självförtroende till sitt lärande.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter.

Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ?bagage? med olikaerfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt.Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet.