De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Who is responsible for youth policy implementation?This thesis attempts to deepen our understanding of Swedish and Nordic youth policy. Youth policy is cross-sectoral and includes all the decisions and measures affecting the conditions of young people. National youth policy therefore concerns young people's life situations in a number of different areas, such as work, housing, education, health, leisure and influence. The purpose of the study is to increase the knowledge of youth policy work the last century by understanding the impact of youth research concerning adults' role in youth policy implementation. A mixed method approach has been applied to the study: interviews, documents and youth theory have been analysed.

Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på.

Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 - Juni  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till. Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete på idrottsarenor. Data har sammanställts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys där teoretiskt stöd finns från vetenskapliga artiklar. Resultat & slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhällsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de använder sponsring både för att skapa nytta för samhället och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas där vikten nu är att samarbeta och kräva något tillbaka från de organisationer som erhåller stöd. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om samarbetsavtal är effektivare än sponsoravtal, om företagens arbete för hållbart samhälle uppfattas som mer trovärdigt med samarbetsavtal än med sponsoravtal. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förståelse för företagens sponsorarbete och visar att samhällsnyttan är det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling där största vikten av sponsoravtal bygger på samarbete där sponsorstagaren förväntas motprestera för att erhålla stöd. Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, Samhällsnytta, Image.

Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (< 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt.Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial?Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel.Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Den här uppsatsen handlar om vilket synsätt pedagoger, skolledning och den politiska nivån har på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på rådande synsätt på dessa elever har vi valt att göra en kvalitativ respondentintervju med sex pedagoger, två skolledare samt två personer från stadsdelsförvaltning. För att ta reda på vilket synsätt man har på elever med läs- och skrivsvårigheter. Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att skapa oss en bild om vilka rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter som finns inom våra skolområden. Vi har studerat tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Den offentliga sektorn är en stor organisation med många olika förvaltningar och därmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mängd skilda ledarskapskulturer och det är detta vi valde att undersöka i vår uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan två förvaltningar inom den offentliga sektorn där vi avsåg att undersöka hur ledarskapskulturen såg ut på respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. Utifrån vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av åtta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i Socialtjänsten.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd.