Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

                    AbstractTitle:  Irakkriget 030320 ? en komparativ studie av svensk och amerikansknyhetsrapportering. (Iraq war 030320 ? a Comparative Study of Swedish and AmericanNewsreport) Author:  Catherine Lundahl Tutor:  Christian Christensen Course:  Media and Communication C ? Bachelor Thesis University:  Uppsala Universitet Keywords:  Iraq war, framing, war journalism, propaganda, Swedish press, American press,democracy, totalitarianism, president Bush, president Hussein, the UN, victims.  AimThe purpose with this essay is to compare the Swedish and American press during the 2003Iraq war newsreport. Focus is put on the framework of news each country presents.Material/MethodologyThe essay represent a selection of articles during the week before the invasion 030313-030320which delimited to a material of 20 newsarticles from each country.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet.Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer.Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem..

SYFTE: Syftet med detta arbete är att undersöka det eventuella sambandet mellan de utvalda ländernas ränteförändringar och ränteförändringar i Sverige. Vi undersöker även om det går att påvisa om något eller några av ländernas räntor påverkar räntorna i Sverige. Vidare är syftet att ta reda på vilken inverkan de utvalda EMU-länderna har på den svenska räntan. Vi undersöker även hur volatiliteten ser ut för ränteförändringarna i de olika länderna jämfört med ränteförändringarna i Sverige. METOD: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ metod med komparativ design.

Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 ? långt efter de flesta välfärdsstaterna i Europa.Åsikterna om vart EU-samarbetet bör leda är många gånger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prägelpå vilka värderingar om EU som har förmedlats i läroböcker i samhällskunskap.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i två svenska läroböcker i samhällskunskap ?en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet ? undersöka vilka värderingar av EUsom därigenom har förmedlats och på vilket sätt dessa värderingar har förändrats.Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks två svenska läroböcker isamhällskunskap, en från 1982 och en från 2007, med hjälp av ett frågeschema.Resultat: Läroboken från 1982 har ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot EU (EG) ochförmedlar framförallt negativa värderingar om EU än läroboken från 2007 som visar en positivinställning till EU och som även uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. Bådaläroböckerna talar därmed framförallt för en bestämd syn på EU (EG) och presentationen av ämnetförfaller därför ensidig.

Den här uppsatsen handlar om det som inom västerländsk konstmusik benämns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus är det sistnämnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet är att studera det estetiska spänningsfält som finns inom interpretationskonsten: å ena sidan hyllas det personliga och unika; å andra sidan finns konventioner om vad som är rätt och fel i en tolkning.

Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt.

I det svenska samhället används tidningar som verktyg för människorna att ta reda på vad som händer i vårt samhälle och i resten av världen. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 års befriade", som kom till Sverige under våren 1945. Tidningarna som används i denna studie är Arbetet, Skånska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet är därmed tidningarnas reportage, samt publicerade insändare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att använda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer även att använda en Komparativ metod när jag jämför tidningarnas reportage. Då jag analyserade mitt material har jag även valt att använda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och Komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och Komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Syftet med denna uppsats är att studera hur texten i Gutasagan förhåller sig till den på runstenen vid Röks kyrka, särskilt i fråga om syntax och ljud- och i viss mån formsystem. Tanken är att försöka utröna om, och i så fall i vilken mån, Gutasagan i grunden speglar samma språk som det som fanns i Östergötland på 800-talet samt huruvida dessa två texter i sin tur kan tänkas uppvisa avvikelser från språket i andra delar av landet. Med tanke på götarnas och gutarnas förmodade samband med goterna jämförs texterna även i viss mån med gotiskan..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och med hjälp av scaffolds, stöttning i form av lärarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterär bok genom högläsning. Jag ville undersöka vilka effekter när det gäller läsförståelse som kunde utläsas utifrån en sådan undervisningsmodell. De aspekter av läsförståelse jag ville undersöka var förmågan att samtala om och reflektera över texten, förstå orsakssammanhang och dra slutsatser, ställa frågor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville också se vilka effekter på elevernas attityd till den lästa boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgångspunkt var lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag.